torsdag 30 september 2010

Inget kan stoppa dig

I dag var jag in till Stockholm och lyssnade på ett filosofikollokvium med Steven Nadler, som talade om vissa idéer hos den judiske filosofen Maimonides (1135–1204). Maimonides var, som många andra filosofer, upptagen av teodicéproblemet, alltså frågan om hur förekomsten av dåligheter i världen skulle kunna vara förenlig med existensen av en god och allsmäktig Gud. Han hävdade tydligen att en verkligt dygdig person var skyddad mot ont, så att oförskyllt elände bland människor skulle vara en illusion. Man kunde tolka det som att en dygdig person (där dygd inkluderar intellektuell och moralisk fullkomlighet) skulle ha en enastående förmåga att kontrollera sina psykologiska reaktioner på vad som hände, som de antika stoikerna påstod. Men Nadlers idé var att Maimonides ansåg att den dygdige även hade kontroll över de yttre omständigheterna. Om man blev utstött av sin omgivning, eller råkade ut för fattigdom, sjukdom o.s.v., skulle det då visa att man inte utvecklat en fullt dygdig karaktär.

En invändning som genast dök upp under diskussion efteråt var vad han i så fall skulle ha sagt om t.ex. barn som fötts med olika funktionshinder, innan de ens hunnit utveckla sin karaktär, och här visste inte Nadler vad Maimonides skulle ha haft att komma med. Maimonides verkar dock ha accepterat att icke-mänskliga djur inte var skyddade mot elände, då de naturlagar som bestämde skeendet i naturen inte kunde ha varit sådana att världen varit bättre än det är. Kanske skulle han då, utan att göra sin lära alltför osammanhängande, också ha kunnat säga att skyddet för människor bara gällde sådant som drabbade dem efter att de haft chansen att utveckla sitt förnuft. Idén om dygdig karaktär som skydd mot elände kanske skulle bli acceptabel som helhet om man definierade dygd så att det skulle vara uppenbart omöjligt för någon människa att uppnå detta tillstånd, men det hade väl knappast Maimonides varit nöjd med.

7 kommentarer:

Svenske Floyd sa...

Livets Ord i medeltidskostym. Big LOL!

Karl sa...

Ja, med den där tolkningen låter det rätt mycket så, fast Nadler själv sade ju att det var kontroversiellt att läsa Maimonides på det sättet.

Svenske Floyd sa...

Att döma av ditt referat så bör Nadler sitta och läsa på nu, eftersom han blev ställd av en deltagarfråga. By the way, jag skulle ha gillat att vara där. Jag är visserligen inte filosof av facket, men har studerat både latin och teologi, så om du tipsar mej en annan gång om såna här händelser så är jag tacksam.

Karl sa...

Ja, de där kollokvierna vid SU annonseras på http://people.su.se/~saag5774/colloquium/.

Lisa sa...

Tror på att människor som är dygdiga (skulle föredra balanserade eller välutvecklade) har ett skydd mot elände av alla dess former. Inställningen till sig själv och livet avgör hur man mår. Har ni läst Frankl? Tanken att människor i koncentrationsläger har mer att leva för än den deprimerade medelsvensson kan verkar provocerande, men han har faktiskt några poänger.
Att tro att någon som har någon form av handikapp eller funktionshinder skulle vara mindre lyckliga eller på något sätt skulle sakna förmågan att vara dygdiga är absurbt. Människor begränsas inte av sin fysiska förmåga. Vilken god filosof som helst vet väl att allting sitter i huvudet.

Karl sa...

Ja, det låter väl som en tanke besläktad med stoikerna, och det kanske var just det Maimonides menade. Men det jag skrev var att Nadler tillskrev honom en mer radikal uppfattning än så: att den "dygdige" (termen kanske är missvisande) skulle ha någon sorts perfekt kontroll även över de yttre omständigheterna. Det var också den senare tanken jag, kanske på ett otydligt sätt, syftade på när jag refererade till "[i]dén om dygdig karaktär som skydd mot elände" i sista meningen.

Svenske Floyd sa...

Latin, ja hm, Maimonides skrev inte på latin fann jag, men jag antar att hans verk spreds på latin också, annars skulle de väl inte blivit så kända i den kristna världen.