Ingen kände till det

Häromdagen sändes ”Dr. Åsa” på TV(1), som handlade om hjärtåkommor, med fokus på förekomsten av dessa bland kvinnor. De hade med kardiologen Karin Schenck-Gustafsson, som bl.a. framhöll (ca 13:30 i programmet) att 55 kvinnor dör varje dag av sjukdom i hjärta eller kärl, samtidigt som 1–2 dör av bröstcancer, vilket är ”något man inte känner till”. Ja, enligt vår officiella statistik var det 1512 kvinnor som rapporterades döda av bröstcancer 2008, vilket ger ca 4 en genomsnittlig dag. Men även detta 55:4-förhållande är kanske inopportunt att framhålla så här under Rosa Bandet-månaden. För ett par år bedrevs i alla fall stora kampanjer, som delvis var motiverade av undersökningar gjorda av KSG och andra, som uppgavs visa en utbredd okunskap bland allmänheten om sjukdomar i cirkulationsorganen som dödsorsak bland kvinnor. I några inlägg här under 2008 (28 juli, 19 oktober och 21 november) ifrågasatte jag om dessa undersökningar visade vad som påstods; jag hävdade att undersökningarna konstruerats så att folks svar kan ha påverkats av vad man kan klassa som s.k. framingeffekter(2).

Siffror som gäller för befolkningen som helhet behöver hur som helst inte säga mycket om vad som är överhängande risker för några enskilda individer. Om vi studerar åldersuppdelad statistik, ser vi att sjukdomar i cirkulationsorganen tenderar att bli dominerande som dödsorsak bland kvinnor och män i åldrande befolkningar genom att de ökar exponentiellt med åldern, åtminstone från tidig medelålder, genom i stort sett hela den mänskliga livslängden. När det gäller bl.a. olika cancersjukdomar och neurologiska sjukdomar sker en sådan ökning inom vissa ålderssegment för att sedan plana ut. Diagrammen nedan visar förhållandet för några dödsorsaker i Sverige 2008: för cirkulationsorganen som helhet, kranskärlssjukdom och slaganfall bildar logaritmkurvan en rät linje (exponentiell tillväxt) hela vägen, med undantag för litet hack i låga åldrar med få dödsfall, men för tumörsjukdomar bryts detta mönster.

Vissa forskare har sett fenomenet som stöd för att begränsade delar av populationen är mottagliga för t.ex. olika cancersjukdomar eller ALS, och att dessa då dör undan snabbare än resten av befolkningen(3)(4)(5); i en grupp 85-åringar är det då fler än i en grupp 35-åringar som inte har anlag för många andra livshotande åldersrelaterade sjukdomar än hjärtsjukdomar och slaganfall, där hela den mänskliga populationen tycks mer eller mindre känslig.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar dödligheten för kvinnor och män från 35-årsåldern för några vanliga åldersrelaterade dödsorsaker (tumörer generellt: ICD-10 kod C00–D48, bröstcancer (kvinnor): C50, cancer i könsorgan (män, främst prostatacancer): C60–C63, sjukdom i cirkulationsorganen generellt: I00–I99, kranskärlssjukdom: I20–I25, slaganfall: I60–I69) i Sverige 2008. Logaritmisk skala på y-axeln. Statistik tillgänglig via Socialstyrelsen.

(1) Dr. Åsa, SVT, http://svt.se/2.107919/

(2) Framing effect (psychology), Wikipedia-artikel, http://en.wikipedia.org/wiki/Framing_effect_%28psychology%29

(3) Neilson S. m.fl., Longitudinal Gompertzian analysis of ALS mortality in England and Wales, 1963-1989, Mech Ageing Dev. 1992, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1630157

(4) Riggs JE, Aging and mortality: manifestations of natural 'non-selection', Mech Ageing Dev. 1992, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1569784

(5) Riggs JE, The Gompertz function: distinguishing mathematical from biological limitations, Mech Ageing Dev. 1993, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8377528