Spiksäker

Efter förra inlägget måste jag kanske erkänna att jag, när jag skrivit här tidigare, underskattat betydelsen av skillnaden mellan de olika sätten att analysera åldersrelaterad dödlighet för specifika orsaker som använts av Riggs å ena sidan och Juckett och Rosenberg å andra sidan. Men jag kanske kan skylla på att författarna själva verkar ha rört ihop det, som jag skrev i förra inlägget. Riggs försökte hitta skärningspunkter i kurvor för orsaksspecifika dödstal i befolkningen som helhet, medan J&R försökte hitta dem i överlevnadskurvor för konstruerade kohorter som kommer att dö av en viss orsak. Anta att vi t.ex. studerar en orsak över lång tid och dess andel av den totala dödligheten varierar påtagligt. Om J&R har rätt, och det är andelen överlevande i kohorten som kommer att dö av orsaken som tenderar mot ett fast värde vid en viss ålder, kommer dödligheten i totalbefolkningen att minska om sjukdomskohorten utgör en mindre andel av befolkningen.

Jag var inne här 5 augusti på hur J&R-modellen skulle kunna användas för att förklara att åldersjusterad dödlighet i t.ex. hjärtsjukdomar kan se ut att vara lägre i primitiva samhällen med låg medellivslängd. Men om den tas på allvar verkar det finnas en mycket enklare förklaring: relativt få personer hinner dö i kranskärlssjukdom (p.g.a. förekomsten av akuta infektioner etc.), och om andelen överlevande bland dessa avtar på samma sätt som i ett västerländskt samhälle innebär det ett lägre dödstal i totalbefolkningen i en viss ålder.

I övrigt kan jag meddela att min avhandling nu är spikad: den finns tillgänglig här (tillfälligt inaktiv länk – se ovanstående inlägg!). Sedan jag godkände den för tryck har jag hunnit hitta stavfel i källförteckningen. Antagligen har det aldrig heller tryckts en facklitterär skrift utan några innehållsliga fel, men jag hoppas att de som finns i mitt alster inte är av alltför allvarlig karaktär.