Se upp med kurvorna

Jag hittade en artikel av forskarna Juckett och Rosenberg(1), där de bl.a. diskuterar Riggs analyser av dödlighetsdata, som jag tagit upp här tidigare, t.ex. i förrförra inlägget. Riggs har utgått från data över dödstal i relation till åldern för olika dödsorsaker över tid och utifrån detta beräknat relationen mellan dödlighetens ökning med åldern (α) och den ”initiala” dödligheten (R0), som han menar kan tolkas som miljöns gynnsamhet för överlevnad i en viss sjukdom, och han har då hittat negativa samband, där bättre miljö ger snabbare ökning och dödligheten löper genom en viss skärningspunkt. Juckett och Rosenberg menar att det är bättre att utgå från överlevnadskurvor än dödlighetskurvor. Så länge miljön är relativt gynnsam (lågt R0), som i de amerikanska data från efterkrigstiden Riggs utgått från, ger det samma resultat, men i en ogynnsam miljö får man mindre brant ökning med åldern med överlevnadskurvor: sambandet mellan α och log R0 är inte linjärt hela vägen.

Nu är åtskillnaden mellan (a) de dödsorsaker som har hög skärningsålder utanför mänsklig livslängd (kranskärlssjukdom, slaganfall) och (b) de som har låg skärningsålder (ALS, parkinsons, cancer i bröst, lungor, prostata o.s.v.) ett viktigt resultat hos Riggs, då det kan förklara dödlighetstrender i västvärlden under de senaste årtiondena, när färre dött i (a)-orsaker och fler i (b)-orsaker(2). Men om vi följer Juckett och Rosenberg, kanske även sådant som den rapporterade ökningen av hjärtsjukdomar i västvärlden under tidigt 1900-tal kan förklaras genom förbättrad överlevnad. Den låga förekomsten av kranskärlssjukdom hos ”naturfolk” (som diskuterats i debatten om ”stenålderskost”(3)) skulle kanske också kunna förklaras av ogynnsamma överlevnadsförutsättningar hos dessa.

Om det fanns en fast skärningsålder för dödskurvorna, skulle man förvänta sig att dödligheten i kranskärlssjukdom bland äldre var hög i primitiva samhällen med ogynnsam miljö (högt R0), eftersom det är en (a)-orsak, utifrån data från efterkrigstidens USA. Om dödligheten tvärtom är låg, ligger det nära till hans att dra slutsatsen att miljön faktiskt innehåller väsentligt färre sjukdomsframkallande faktorer. Men om skärningsåldern i stället är en egenskap hos överlevnadskurvorna, kan det vara så att kranskärlsdödligheten håller sig kvar på en låg nivå i hårda miljöer, p.g.a. mycket långsam ökning med åldern. I så fall kan det vara skäl att vara skeptisk mot påståenden att vi i vår ombonade miljö skulle kunna uppnå samma låga dödlighet i kranskärlssjukdom som samhällen med ogynnsamma överlevnadsförutsättningar genom att t.ex. kopiera matvanor från dessa.

(1) Juckett, DA och Rosenberg, B, Comparison of the Gompertz and Weibull functions as descriptors for human mortality distributions and their intersections, Mech Ageing Dev. 1993, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8377524

(2) Riggs, JE och Millechia, RJ, Using the Gompertz-Strehler model of aging and mortality to explain mortality trends in industrialized countries, Mech Ageing Dev. 1992, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1434950

(3) Paleolithic diet, Wikipeidia-aritikel, http://en.wikipedia.org/wiki/Paleolithic_diet