Robusthetens pris

Jag skrev här 4 juli om Mikhail Blagosklonnys teori om åldrande och utvecklingen mot förbättrad hälsa och ökad livslängd bland äldre, där aktivering av proteinet mTOR tillskrivs en viktig roll i åldrandet. Han har nu även publicerat en artikel där han tillämpar teorin på könsskillnader i åldersrelaterad sjuklighet och dödlighet(1). Hans hypotes går ut på att män i primitiva samhällen, där de varit utsatta hög risk för tidig död genom våld och de flesta inte blev särskilt gamla, haft en evolutionär fördel av hög mTOR-aktivitet, som bl.a. stimulerar tillväxt av skelettmuskulatur. Hög mTOR-aktivitet skulle emellertid också leda till accelererat åldrande och tidigare utsatthet för cancer, kranskärlssjukdom etc., samt tidig infertilitet bland kvinnor.

Denna hypotes kanske skulle kunna förklara åtminstone en del av utvecklingen med ökande könsskillnader i livslängd vid övergång till ett välfärdssamhälle där de flesta dör av kroniska sjukdomar snarare än akuta infektioner och svält, som jag skrev om här 21 mars, även om t.ex. beteendefaktorer som alkohol och rökning säkert också haft betydelse. Hög mTOR-aktivitet innebär också, enligt Blagosklonny, aktivering av immunförsvaret, vilket kan ha varit en överlevnadsfördel i ett primitivt samhälle: det skulle vara just sådana selektionseffekter som förklarar att dagens äldre förblir friska längre. Den manliga överdödligheten i hjärtsjukdomar i västerländska samhällen tycks också ha ökat under 1900-talet, och jag var i marsinlägget inne på att det kunde bero på att dessa tidigare oftare direkt orsakades av infektioner. En annan förklaring, i ljuset av Blagosklonnys teori, kunde vara att även kvinnor med hög mTOR-aktivitet i ett primitivt samhälle hade bättre förutsättningar att överleva till relativt hög ålder, vilket också ledde till att de åldrades snabbare och bidrog till att relativt tidigt jämna ut könsskillnaderna när det gäller dödlighet i kroniska sjukdomar.

Det finns könsskillnader också i sjuklighetsmönster i infektioner i moderna välfärdssamhällen, som kanske skulle kunna passas ihop med de här teorierna. Om vi tittar på diagram över läkemedelsanvändningen i Sverige i vår senaste folkhälsorapport(2), ser vi att det bland barn inte finns någon tydlig könsskillnad när det gäller andelen som fått antibiotika uthämtat, men att det från tonåren och upp till medelåldern är betydligt vanligare att kvinnor tagit ut antibiotika. Bland äldre jämnas skillnaderna ut. Slutenvårdsstatistik för Sverige visar också att kvinnor från ungdomsåren och upp till 35-årsåldern löper något större risk än män att hamna på sjukhus för infektioner (se diagram nedan), men att det bland äldre finns en manlig överrisk. Om det är så att män har högre mTOR-aktivitet från puberteten, kanske det innebär att de har ett initialt bättre skydd mot infektioner (fast det ibland kanske innebär riskabel överaktivitet hos immunförsvaret, som vid spanska sjukan), men att denna fördel försvinner med åren, eftersom det mTOR-påskyndade åldrandet försämrar immunförsvaret och dessutom leder till ökad förekomst av olika kroniska sjukdomar, som hjärt- och lungsjukdomar, som kan öka sårbarheten för allvarliga infektioner.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar relativt antal slutenvårdade/folkmängd för kvinnor jämfört med män i olika åldrar för några vanliga infektionsdiagnoser (ICD10-koder A00–B99: diverse infektions- och parasitsjukdomar, J00–J06: övre luftvägsinfektion, J09–J18: influensa/lunginflammation) i Sverige 2008. Slutenvårdsstatistik tillgänglig via Socialstyrelsen.

(1) Blagosklonny M., Why men age faster but reproduce longer than women: mTOR and evolutionary perspectives, Aging 2010, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20519781

(2) Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71