Jag försökte mig på att göra en gompertziansk analys, enligt de metoder Riggs beskriver, av den officiella statistiken för dödligheten i lungcancer i Sverige sedan 1980. Det är tekniskt relativt enkelt att göra med regressionsfunktionen i ett kalkylprogram. I en sådan analys räknar man med att dödligheten ökar exponentiellt med åldern, så att andelen döda vid en viss ålder x, Rx, (om vi har 10 som bas) är en funktion Rx=R0(10)^(αx), där R0 anger teoretisk ”dödlighet i livets början” och tolkas som ett mått på miljöns gynnsamhet för överlevnad, och α avgör ökningens hastighet. Jag kunde (genom att testa linjär regression av logaritmerna för dödstalen vs. åldern) hitta ett starkt sådant samband åtminstone från 40-årsåldern upp till 65 års ålder för lungcancerdödligheten hos män och kvinnor nästan alla år efter 1980 (någon gång störs det av tillfälliga hack i kurvorna; lägre åldrar är svårare att studera p.g.a. få fall); sedan sker en utplaning av ökningen, vilket kan bero på att mottagliga som utsatts för cancerframkallande faktorer dör undan.
När man således konstaterat en exponentiell ökning gör man en ny analys av sambandet mellan de värden för log R0 och α man fått fram för de olika åren. Även här hittade jag, precis som Riggs för hans amerikanska data, ett starkt negativt samband, d.v.s. ju gynnsammare miljö, desto snabbare dödlighetsökning med åldern. Kurvorna för kvinnornas dödlighet för olika R0-värden, utifrån de nya ekvationer som tas fram på det sättet, kommer att skära varandra vid ca 51 års ålder och för männens dödlighet vid ca 63 års ålder. Riggs fick värdena 39/47 år för den amerikanska befolkningen; kanske kan det förklaras av genetiska skillnader.
I sin artikel var Riggs pessimistisk när det gällde utsikten att lungcancer från medelåldern i USA skulle minska genom minskad rökning. Är detta giltigt för USA, tycks det i princip vara giltigt även för Sverige, då resultaten är analoga, även om skärningsåldrarna är litet högre. Om (brist på) möjligheter till effektiv bot och tryck från cancerframkallande miljöfaktorer (som enligt Riggs kan representeras av C, y-skärningen i de ekvationer som bestämmer α(3)) hålls konstanta, kommer minskat R0 (vilket i Riggs analyser verkar relaterat till bl.a. utsatthet för andra dödsorsaker, som kärlsjukdomar) i Sverige att innebära ökad dödlighet efter 51/63 års ålder för kvinnor/män, vilket är precis vad som hänt när det gäller kvinnor; bland män ligger skärningen nära slutet för den exponentiella ökningen.
I regel hade C varit konstant över tid också för de andra sjukdomar Riggs analyserade i sin artikelserie, men när det gäller cancer i livmoderhalsen och magsäcken hade det skett en minskning i alla åldrar, som kunde passas in i modellen om man lät C sjunka över tid. I just dessa fall skulle det då ha skett förändringar som effektivt förhindrar uppkomsten av sjukdomarna; i det ena fallet kunde det vara cellprovstagningar, som hittar förstadier till cancer, och det faktum att fler låtit operera bort livmodern, och i det andra fallet hade Riggs i början av 90-talet ingen förklaring, men nu skulle nog många hänvisa till färre infektioner med ”magsårsbakterien”, H. pylori. En väsentligt ökad andel personer i åldrarna över 40 år som aldrig rökt kanske kommer att få en liknande effekt på lungcancer.
Döddsorsaksstatistik tillgänglig via Socialstyrelsen från 1997 och SCB 1969–96.
(1) Riggs, JE, Longitudinal Gompertzian analysis of lung cancer mortality in the U.S., 1968-1986, Mech Ageing Dev. 1992, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1890888
(2) Tabell HA12, Röker dagligen, SCB, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____49525.aspx
(3) Riggs, JE, Longitudinal Gompertzian analysis of cervical cancer mortality in the U.S., 1962-1987, Mech Ageing Dev. 1992, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1602842
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar