Baklexikon

Ett återkommande irritationsmoment för mig under min uppväxt, när få personer hade tillgång till Internet, var dessa uppslagsverk, som det var meningen att man skulle kunna konsultera för att få reda på hur saker och ting förhöll sig, men som dessvärre hade en förmåga att ständigt bli inaktuella. En hel del har förändrats sedan dess; nu har vi Wikipedia, där artiklarna uppdateras med dagsaktuella händelser. En synpunkt som ofta framförts är att informationen i Wikipediaartiklarna, som kan redigeras av vilken Internetanvändare som helst, dessvärre ofta är faktamässigt inkorrekt redan när den publiceras. Nationalencyklopedin är ett exempel på ett uppslagsverk där artiklarna sammanställs av experter inom respektive område och numera dessutom finns tillgängligt via Internet. Uppenbarligen är ambitionen att hålla nätupplagan på ne.se kontinuerligt uppdaterad. Hur fungerar det i praktiken?

Jag tittade senast idag på uppslagsordet ”ateroskleros”, där bl.a. epidemiologin hos kärlsjukdom relaterad till åderförkalkning diskuteras. Ursprungsartikeln finns i andra bandet av den tryckta upplagan från 1990, men uppenbarligen har den uppdaterats ganska nyligen, eftersom den beskriver utvecklingen med minskad dödlighet i Sverige fram till 2008. När det gäller internationella förhållanden sägs att ”[i]ndustrialiserade områden, t.ex. Nord- och Västeuropa, USA, Canada, Australien och Nya Zeeland, har de högsta dödstalen i kranskärlssjukdomar”, och vilken period dessa uppgifter härrör från framgår inte. Denna mening finns också i den tryckta originalupplagan. Som framgått av mina inlägg här under maj stämmer detta alltså inte i dagens värld, men det kanske var rimligare att hävda 1990; det kan antas att den statistik författarna utgick från hade några år på nacken redan då. Vidare sägs att ”[i] länder som Kina och Japan med ett lågt intag av mättat fett är kranskärlssjukdomar ett relativt måttligt problem med låga dödstal (10 gånger lägre än i USA och Sverige)”. Den senaste WHO-tillgängliga statistiken för Kina (som dock inte täcker hela landet) är från 2000, och av denna framgår, som diagrammet nedan visar, att kinesiska kvinnor, om de inkluderade regionerna slås ihop, detta år hade något högre dödlighet än svenska i åldersgrupperna under 75 år. Svenska män hade ungefär dubbelt så hög dödlighet som kinesiska i åldersgrupperna över 50 år. När artiklar i nätuppslagsverk på detta sätt uppdateras delvis blir resultatet desto mer försåtligt, jämfört med om de inte uppdateras alls.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar den relativa dödligheten i kranskärlssjukdom (ICD 9-kod: 410–414, ICD 10: I20–I25) i Sverige jämfört med Kina (vissa delar, städer och landsbygd) bland kvinnor och män i olika åldersgrupper 2000. Data för dödlighet från WHO.