måndag 21 november 2011

Inte så kvick rapportering

Svensk glasåtervinning har rapporterat om problemet med lågenergilampor som slängs i glasåtervinning, vilket dels kan leda till att kvicksilver i lamporna sprids i naturen, dels kan innebära hälsorisker för personer som arbetar med återvinningen; det rapporters om detta på flera håll i svenska media. Jo, det är säkerligen ett allvarligt problem, men det är något märkligt med den vinkling som ges, som framställer alla problem relaterade till lågenergilampor och kvicksilver som något nytt, orsakat av EU:s förbud mot glödlampor för vanliga belysningsändamål. Lågenergilampor är bara kompaktlysrör med inbyggt driftdon, och utfasningen av glödlampor till förmån för lysrör är inte direkt någon nyhet, även om den tidigare inte på samma sätt reglerats genom myndighetsdirektiv.

Utvecklingen av lysrör för försäljning började på 1930-talet, och beskrivs i en rapport av Richard N. Thayer, som var involverad i det arbetet vid amerikanska GE (1). Av ett diagram som visas i rapporten framgår att lysrör stod för en större andel av belysningen än glödlampor i USA redan på 1950-talet, och på 1970-talet uppgick förhållandet lysrör:glödlampor till nära 9:1. Jag gissar att liknande förhållanden råder i de flesta industrialiserade länder. Jag var inne på det litet i mitt inlägg här 2 augusti 2009, när glödlampsförbudet debatterades i media. Om folk är så oroliga för att någon skall bli kvicksilverförgiftad om en lågenergilampa krossas, speciellt under drift, vilket är en aspekt jag sett många tar upp, har de då också någon gång under de senaste 60 åren krävt att t.ex. skolor och förskolor skall sluta använda lysrör (eller i alla fall använda bollsäkra armaturer överallt), så att barnen slipper bli förgiftade om ett rör krossas? Möjligen kan man hävda att användningen av lågenergilampor i t.ex. små, lösa bordsarmaturer är mer osäker i detta avseende än användningen av lysrörsarmaturer, som typiskt är fastmonterade i väggar eller tak.

Problemet att ljuskällor som innehåller kvicksilver inte återvinns korrekt kan inte rimligen heller vara helt nytt. Men det är väl möjligt att det förvärrats genom att användare av lågenergilampor ofta inte har samma rutiner för att hantera förbrukade lampor som användare av traditionella lysrör och övriga ljuskällor med kvicksilver, som olika typer av högtrycksurladdningslampor. Kanske skulle problemet minska om vi fick litet fler återvinningsstationer som kunde hantera lysrör (inklusive lågenergilampor). Glödlampor får för övrigt inte heller slängas i glasåtervinning eller hushållssopor, bl.a. därför att de kan innehålla bly.

På längre sikt kommer nog ljuskällor med kvicksilver hur som helst att försvinna. Det mest lovande alternativet för de flesta typer av belysning är kanske LED-lampor. Här har utvecklingen gått ganska fort de senaste åren. Bakgrundsbelysning med LED tycks bli allt vanligare på platta bildskärmar (den bildskärm jag använder när jag skriver denna text är för övrigt utrustad med sådan). LED-lampor som ersättning för glödlampor har funnits i några år. Tidigare har det varit begränsat till låga ljuseffekter, men nu har lamptillverkare som Philips (2) och Osram (3) också börjat lansera LED-rör som ersättning för lysrör, och utlovar andra fördelar än frihet från kvicksilver, som längre livslängd och bättre ljusutbyte, även om priserna fortfarande är höga.

(1) Thayer, R.N., The Fluorescent Lamp: Early U. S. Development, The Report courtesy of General Electric Company, 1991, http://home.frognet.net/~ejcov/thayer.html

(2) Prislista för ljuskällor driftdon 2011, Philips 2011, http://www.lighting.philips.se/connect/broschyrer_philips_lighting.wpd

(3) Sortimentlista 2011, Osram 2011, http://www.osram.se/osram_se/Kundservice%26Verktyg/Broschyrer/Sortimentslista_2011/index.html

2 kommentarer:

Svenske Floyd sa...

Bra inlägg! Rubriken är kvick.

Karl sa...

Tack för uppskattningen!