Kamp mot klockan

Idag har Sverige ställt om till sommartid, och bl.a. DN rapporterar om forskning angående vissa effekter av detta (1). Det uppges att forskning från Karolinska institutet visar att de närmaste två veckorna kommer ca 30 svenskar att dö av hjärtinfarkt till följd av den stress tidsomställningen medför; omställningen till normaltid skulle 10 färre dödsfall, vilket skulle ge en nettoökning på 20 dödsfall. Någon närmare källhänvisning ges inte. Nyligen har det publicerats en artikel av några forskare från KI, där de tittat på incidensen i akut hjärtinfarkt, baserat på sjukvårdsregister, första veckan efter omställningarna till sommar- och normaltid, och det de funnit är att incidensen ökar med 3,9 procent första veckan efter sommartidsomställningen (2) – det är också den studien SR refererar till när de skriver om samma sak, men utan att säga något om antalet dödsfall (3).

Om det är den forskning DN-skribenten utgått från, begriper jag inte riktigt hur det skulle ge stöd för att tillskriva omställningen 30 extra dödsfall under en tvåveckorsperiod. Under 2010 inträffade 7475 dödsfall i Sverige med akut hjärtinfarkt (ICD-10 I21) som underliggande dödsorsak (enligt officiell statistik tillgänglig via Socialstyrelsen/WHO), vilket skulle ge drygt 140 dödsfall en genomsnittlig vecka. Om vi antar att de relativa effekterna på dödlighet är desamma som effekterna på incidens och risken inte är kraftigt förhöjd oberoende av tidsomställningen just kring dessa veckor (i studien användes veckan före skiftet och andra veckan efter skiftet som kontrollveckor, vilket inte heller går ihop med att tillskriva sommartiden en riskökning två veckor framåt), skulle det krävas större riskökningar för att få så många extra dödsfall. En annan sak är att effekterna av tidsomställningen kunde förväntas vara starkast bland folk i arbetsför ålder, eftersom pensionärer normalt inte torde tvingas gå upp en timme tidigare p.g.a. sommartiden, men i den aktuella studien sågs tvärtom en statistiskt signifikant effekt bara bland personer över 65 år (även om en riskökning på upp till 8,1 procent hamnade inom 95-procentigt KI bland yngre).

För att anknyta till det jag skrev om i slutet av förra inlägget, tittade jag nu också på internationella samband mellan rapporterade dödstal för hela gruppen av sjukdomar i cikulationsorganen i åldersgrupperna under 85 år och gruppen över 85 år, och kom fram till likartade resultat som för hjärtsjukdom där (Kendalls τ beräknat med R (4)). Som diagrammet nedan visar, är dödstalen i åldersgrupperna under 80 år inte speciellt användbara för att förutsäga vilka länder som har högre dödstal i åldersgruppen över 85 år (där numera ca 2/3 av alla dödsfall som tillskrivs dessa sjukdomar bland t.ex. kvinnor i Sverige inträffar). För hela gruppen av 63 länder finns relativt starka samband, men de beror till stor del på länder i Östeuropa och f.d. Sovjetunionen och några länder i Afrika, som har höga rapporterade dödstal över hela åldersspannet. När länder från dessa regioner och övriga länder analyseras separat, försvagas sambanden, och blir i många fall obefintliga för åldersgrupperna under 75 år. Samtidigt finns en betydande variation inom åldersgruppen över 85 år även inom dessa grupper av länder, men den kan då till stor del bero på t.ex. benägenhet att rapportera sjukdom i cirkulationsorganen snarare än t.ex. demens, sjukdom i andningsorganen eller ospecifika orsaker.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar Kendalls τ-korrelation mellan dödstal i åldersgrupperna på x-axeln och åldersgruppen 85– år i sjukdom i cirkulationsorgan (ICD-9 390–459, ICD-10 I00–I99) för senaste tillgängliga år efter 2001 bland kvinnor och män i samtliga befolkningar (n=63), befolkningar i f.d. östblocket (f.d. Warszawapaktländerna och Jugoslavien) och Afrika (n=28) och övriga befolkninar (n=35). Rådata tillgängliga via WHO.

(1) Bojs, K., Sommartiden skördar många liv, DN 2012-03-25, http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sommartiden-skordar-manga-liv

(2) Janszky, I., m.fl., Daylight saving time shifts and incidence of acute myocardial infarction, Sleep Medicine 2012, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22285108

(3) Larsson, A., Sommartid ger fler hjärtinfarkter, SR Ekot 2012-03-24, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5033811

(4) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org