Elden på brandstationen

SVT:s senaste avsnitt av Dokument utifrån är en dokumentär om planerat åldrande hos olika typer av produkter – de är gjorda för att bara hålla en viss tid för att användarna skall tvingas köpa nytt och på så sätt hålla försäljningen igång, vilket knappast är ekologiskt hållbart i längden (1). Ämnet med planerat åldrande är utan tvivel intressant och viktigt att ta upp. Ett exempel, som gavs i programmet, är glödlampor: de har sedan 1930-talet varit gjorda för att hålla 1000 timmar under normala driftsförhållanden, trots att det är tekniskt möjligt att få glödlampor att fungera under betydligt längre tid så. På brandstationen i Livermore i Kalifornien finns det t.ex. en glödlampa som uppges ha lyst i stort sett kontinuerligt sedan 1901; den har numera också en egen hemsida med webbkamera (som enligt uppgift fått bytas efter tre år) och diverse faktauppgifter (2).

Kan det vara så att lampan i Livermore innehåller någon teknologi, som skulle kunna innebära en lösning på världens belysningsproblem, om kommersiella hinder mot långlivade produkter kunde övervinnas? Kanske finns det skäl att inte ha alltför stora förhoppningar på denna punkt. Den aktuella lampan är, enligt (2), en koltrådslampa som numera körs på en effekt av 4 watt, via en dedikerad strömkälla, och när man studerar bilder på den kan man lägga märke till det svaga, rödgulaktiga skenet. När det gäller glödlampor finns det en trade-off mellan ljusutbyte och livslängd. Glödtråden kan approximativt beskrivas som en svartkropp; vid t.ex. normal rumstemperatur avges mest infraröd, för människan osynlig, strålning och nästan inget synligt ljus. Vid en temperatur bortåt 1000 K får man ett rödaktigt sken och, med ytterligare ökad temperatur, rödgult sken, som hos Livermorelampan. Ökar man temperaturen ännu mer får man ett vitare ljus och högre ljusutbyte, men man förkortar samtidigt lampans livslängd.

När en vanlig glödlampa körs på den spänning den saluförs som avsedd för ligger glödtrådens temperatur på strax under 3000 K. I halogenlampor kan man höja temperaturen och ljusutbytet något utan att förkorta livslängden, i förhållande till vanliga glödlampor, p.g.a. den speciella gasfyllningen. Teoretiskt skulle en svartkropp ge maximalt utbyte av synligt ljus (i nivå med ett modernt lysrör) vid en temperatur på ca 6600 K, men inga kända material går att använda som glödtråd vid en sådan hög temperatur (3). Det skulle alltså med största sannolikhet bli rätt höga elkostnader om vi täckte våra belysningsbehov med lampor som drevs på samma sätt som den i Livermore.

Som jag skrev i inlägget här den 21 november förra året, tror jag nog snarare att LED-lampor, som är långlivade, effektiva och kvicksilverfria, kommer att användas i allt större utsträckning för olika typer av belysningsändamål i framtiden.

(1) Glödlampskonspirationen, SVT Dokument utifrån, http://svt.se/2.174811/1.2795206/glodlampskonspirationen

(2) Livermore, Californias centennial light, http://www.centennialbulb.org/index.htm

(3) Klipstein, Donald L., The great Internet light bulb book I, http://freespace.virgin.net/tom.baldwin/bulbguide.html#eff