söndag 9 september 2012

Gammal som gatlyktan

Som ett led i implementeringen av EU:s Ecodesignprogram är det nu, från 1 september, stopp även för placering av svagare (icke-halogen)glödlampor för allmänbelysningsändamål på marknaden. Det har fått en del uppmärksamhet i media [1], och utfasningen av glödlamporna har gett upphov till en del debatt om för- och nackdelar med alternativa ljuskällor, som jag skrivit om här den 2 augusti 2009 och 21 november 2011. En sak som inte tycks ha diskuterats mycket (säkerligen till stor del p.g.a. att glödlampsutfasningen antas ha mer direkt relevans ur ett konsumentperspektiv) i media under de år som gått sedan Ecodesignprogrammet antogs, är att det handlar om generellt förbättrad miljöhänsyn hos ljuskällor, och att det har konsekvenser även för andra ljuskällor än glödlampor.

Det mesta av det elektriska ljus som inte kommer från glödlampor kommer från lysrör och andra typer av urladdningslampor. EU-kommissionens förordning 245/2009 innehåller föreskrifter för energieffektivitet och andra miljöaspekter hos lampor av denna typ avsedda för allmänbelysning [2]. En intressant konsekvens av denna förordning (som dock inte implementeras förrän 2015, sex år efter att förordningen träder i kraft) är att en annan sedan länge vanlig lamptyp i praktiken försvinner från marknaden, eftersom den inte uppfyller kraven för ljuseffektivitet: kvicksilverlampor med högt tryck. Dessa lampor introducerades på marknaden på 1930-talet. De tidiga icke-färgkorrigerade varianterna hade inte speciellt goda ljusegenskaper. Den engelska historiesajten Lamptech [3] ger exempel på en modell från 1943 med kromaticitet x=0,322, y=0,383 (blågrönaktigt ljus, se Wikipedia [4] för förklaring) och Ra=16 (mått på en ljuskällor förmåga att återge färger i överensstämmelse med en ”naturlig” referenskälla, där Ra=100 anger perfekt överensstämmelse, och Ra≥80 numera normalt brukar anses acceptabelt för belysning där folk vistas längre tid). Liknande värden gäller för senare lampor i ”uncoated”-kategorin som presenteras på sidan.

På 1960-talet kom emellertid modeller med invändig fosforbeläggning som gav bättre färgegenskaper. Dessa färgkorrigerade kvicksilverlampor blev snabbt dominerande för gatubelysning inne i samhällen på olika håll i den industrialiserade världen. De håller längre och ger bättre ljusutbyte än glödlampor, de ger ett mer koncentrerat ljus och fungerar bättre vid kallt väder än vanliga lysrör, och de har högre Ra (d.v.s. mer naturlig återgivning av färger) än de natriumlampor som fanns tillgängliga då (som är överlägsna när det gäller ljusutbyte och har varit populära för vägbelysning utanför bostadsområden).

Men nu har alltså EU bedömt att det är dags att fasa ut denna lamptyp, eftersom det finns andra alternativ med bättre ljusutbyte och godtagbara egenskaper i övrigt, som också i många fall innehåller mindre eller inget av den miljöfarliga tungmetall som gett kvicksilverlamporna deras namn. Exempel på ljuskällor som kan komma ifråga för ersättning av kvicksilverlamporna är metallhalogen (en vidareutveckling av kvicksilverlampan, där kvicksilvret blandats med metallhalider, och som har högre ljusutbyte och Ra), högtrycksnatrium (som numera finns i varianter med högre Ra, som passar bättre på gångvägar och liknande jämfört med de äldre varianterna), kompaktlysrör med högre effekter och i vissa fall t.o.m. lysdioder. Förmodligen får dessa byten större konsekvenser för ljusmiljön på gatorna än bytet till lågenergilampor (d.v.s. kompaktlysrör med integrerat driftdon) eller lysdiodslampor får för ljusmiljön i hemmen.

[1] Nu släcks glödlampan för gott, DN/TT 2012-08-27,http://www.dn.se/ekonomi/nu-slacks-glodlampan-for-gott

[2] EU-kommissionförordning 245/2009, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:076:0017:0044:EN:PDF

[3] MB high pressure mercury vapor, Museum of electric lamp techology, uppdaterad 2006-07-21, http://www.lamptech.co.uk/MB.htm

[4] Color temperature, Wikipedia-artikel, http://en.wikipedia.org/wiki/Color_temperature

4 kommentarer:

Sven Wifstrand sa...

Lysande!

Karl sa...

Tack för det!

Josef Boberg sa...

Hmmm... = läst och begrundat.

Om energi till lampor HÄR och HÄR.

Karl sa...

Tack; tekniker för att ta bättre vara på dagsljuset skulle nog också kunna utnyttjas mer även i denna del av världen.