Ge örnen DDT, så är vi av med den

Genom att läsa Kalle Anka kan man få illustrationer av olika innovationer mänskligheten gjort under 1900-talet och som diskuterats i SVT de senaste dagarna. Jag såg för en stund ”123 saker” om svensk 1900-talshistoria, där kvällens tema var miljö. Ett av inslagen handlade om en by i Lappland där en stor del av invånarna var änkor till män som dött i cancer efter att, som anställda av skogsbolagen, ha besprutat skogen med hormoslyr, innan detta medel förbjöds 1977. I Kalle Anka 16/1975 finns en serie av Carl Barks där Kalle och Knattarna arbetar som parkvakter och genom diverse missöden förstör ett väldigt stenhuvud uthugget ur en klippa. Kalle har blivit infångad av en örn, men Knattarna hjälper honom ur situationen genom att spruta ”en skvätt hormoslyr” på örnen. I en tidigare översättning, från 1958, sade de: ”Vi ger örnen en skvätt DDT, så försvinner den nog!” Inför nypubliceringen 1975 ansågs det tydligen lämpligt att ändra på detta. DDT hade förbjudits i västvärlden under 1970-talet, efter att det visat sig medföra en rad negativa effekter på människor, djur och växter. Just detta att örnen skulle försvinna med hjälp av DDT har fått en annan innebörd än den som avsågs av Kalle Anka-redaktionen 1958: DDT anses, åtminstone enligt vissa forskare, ha bidragit till minskningen av havsörnar, genom att ha orsakat äggskalsförtunning och andra störningar. DDT är inget vi törs låta Knattarna bespruta örnen med, men hormoslyr går väl an.

I går sändes ett avsnitt av medicinprogrammet ”Dr Åsa” som handlade om mikroorganismer, där de bl.a. diskuterade problemet med växande antibiotikaresistens, vilket i varje fall påskyndats av vårdslös antibiotikaanvändning. Penicillinet började tillverkas under andra världskriget, och i februarinumret 1951 av Kalle Anka finns en ensideshistoria av Bill Walsh och Manuel Gonzales, där Musse Pigg lider av ”vårtrötthet”. När det inte hjälper att duscha kallt går han till apoteket, där han direkt får ”penicillin och vitaminer” över disk, även om det sedan smakar illa och inte heller hjälper mot tröttheten. Om de skulle göra en nyöversättning av den serien, skulle de nog ersätta penicillin med något som vi, i vår upplysta tid, vet inte medför några risker att pröva vid vårtrötthet.