Var är När Var Hur?

Jag köpte min första När Var Hur, 1989 års årgång, i Älvdalen. Sedan dess har jag alltid, med avbrott för några år på 90-talet, önskat mig den boken i julklapp. Jag har de allra flesta årgångar från 1955 och framåt: många före 80-talet har jag fått överta från min farfar. Böckerna har betytt en hel del för att forma min omvärldsuppfattning. Pappersbaserade uppslagsverk och historieböcker blir ju snabbt föråldrade när det gäller den senaste utvecklingen, och före Internet var årsböcker som När Var Hur ett unikt smidigt sätt att skaffa sig överskådlig, aktuell information om vad som hänt i världen. Men i år har det inte kommit någon När Var Hur. Jag har inte hittat någon information om orsaken, men kanske är det de senaste årens konkurrens från nätbaserade tjänster som Wikipedia, som uppdateras kontinuerligt, som har gjort att den inte bär sig. Jag tycker också att årsbokens kvalitet överlag försämrats under 2000-talet, sedan den fick stort format och Bokförlaget DN tog över från Forum: mer glassiga bilder och mindre fördjupning. I stället för När Var Hur önskade jag mig, och fick, denna jul en antologi om filosofisk logik.

”Filosofi” och ”logik” är i sig exempel på termer som inom filosofin används på sätt som är besläktade med innebörder orden kan ha i vardagligt språk, men ändå på väsentliga punkter skiljer sig från dessa. Filosofin innehåller sådana termer i kanske större utsträckning än andra vetenskaper, och det är en sak som lätt ger upphov till missförstånd när man försöker lära ut eller förklara filosofi. Ta ett uttryck av typen ”B följer logiskt ur A”. I vardagligt språkbruk betyder det att det i någon bemärkelse är vettigt eller rimligt att anta B om man har antagit A. Inom filosofin innebär det snarare att den som antog A men förnekade B skulle motsäga sig själv. I den förra bemärkelsen kan det att Strindberg är död sägas följa logiskt ur det att han föddes 1849, men inte i den senare. Moralfilosofin innehåller också en massa sådana termer där det skett en måttfull, men ändå viktig, betydelseglidning från vardagsspråket: ”plikt”, ”moral”, ”nytta”, ”lycka”, ”konsekvens”, ”handling”, ”alternativ” o.s.v. När jag undervisar nybörjarstudenter är det svårt att vara riktigt säker på om de vantolkar det jag säger på grund av olika begrepps vardagliga betydelse. Används ett uttryck i radikalt ny betydelse är det mindre fara för missförstånd: ingen tror att ”chips” inom elektroniken står för något ätbart, och man inser då direkt om man inte förstår den betydelse ordet har där.