Siffrorna på överdödlighet kommer från Socialstyrelsens Folkhälsorapport från i våras(2), där de redogör för dödligheten i olika orsaker bland kvinnor och män i åldern 30–74 år med minst grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial utbildning, för åren 2001–05. Den ökade dödligheten bland lågutbildade gäller inte enbart cirkulationssjukdomar, utan även alla de övriga grupper som redovisas: cancer, skador och övriga orsaker, och det visar väl på en allmänt mer utsatt situation bland de lågutbildade. Det finns t.ex. en kraftig överdödlighet i restgruppen, som inkluderar t.ex. lungsjukdomar, infektioner, neurologiska sjukdomar, och alkohol- och narkotikadiagnoser. Högskoleutbildade kvinnor har lägst dödlighet i cancer av alla sex köns- och utbildningsgrupper, samtidigt som det är de som oftast dör i cancer om de dör: för grundskoleutbildade män är det tvärtom. Socialstyrelsen redovisar också skillnader i totaldödlighet mellan utbildningsnivåer inom åldersgrupperna från 30–34 till 80–84 år, och de grundskoleutbildades relativa överdödlighet är störst i de yngre åldrarna. Den relativa betydelsen av olika miljöfaktorer för dödlighet avtar ofta med stigande ålder, men det speglar kanske också delvis att det ”normala” i allt större utsträckning blir att skaffa sig hög utbildning, så att de som inte gjort det utgör en mer marginaliserad grupp bland de yngre än bland de äldre: bland svenskar i 30-årsåldern som inte ens har gymnasieutbildning är det nog ganska många som har allvarliga bakomliggande problem.
(1) Pressmeddelande Hjärt-Lungfonden 2009-11-19, http://www.hjart-lungfonden.se/sv/HLF/Pressrum/Pressmeddelanden/Risken-for-hjartinfarkt-en-klassfraga/
(2) Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar