onsdag 9 december 2009

För många apparater

Jag hörde nu i kväll ett föredrag som handlade om matematikfilosofiska frågor, om logikern och filosofen Gödels idéer om på vilket sätt matematiska objekt, som tal, existerar och hur vi kan få kunskap om dem, och hur de idéerna inspirerats av filosofen Husserl. Sambandet mellan dem är tydligen något som uppmärksammats först på senare år. Jag hade inte hört talas om det innan, och jag hade aldrig direkt förknippat de filosoferna med varandra, men jag är å andra sidan inte heller matematikfilosof. Andra ämnen för filosofiska föredrag och seminarier jag bevistat de senaste veckorna är: förklaringar till varför förtryckta inte gör revolt, vad som kan räknas som giltiga skäl för olika politiska beslut, hur olika moraluppfattningar kan vara relevanta för vad som bör göras åt klimatförändringarna, vad det innebär att vålla skada och modeller för att hantera ojämförbarhet i värdesammanhang.

I min rapport från Filosofidagarna i somras tog jag upp fler exempel på denna mångfald inom filosofin. Trots att det inte är lätt att karakterisera vad filosofi är, brukar det i konkreta fall ofta inte vara så svårt att nå rätt bra enighet bland filosofer om vilka problem som skall räknas som filosofiska, även om det finns olika filosofiska riktningar med delvis olika uppfattning av ämnet. I viss mån kan man säga att filosofin ägnar sig åt sådant som inte ”knoppats av” och bildat egna specialvetenskaper. Å andra sidan finns det många frågeställningar som behandlas både inom filosofin och andra vetenskaper, t.ex. rättsvetenskap, lingvistik och datalogi. Vad är det som gör att de inte försvunnit från det filosofiska fältet? Kanske är det ofta så att det går att fortsätta ägna sig åt ett ämnesområde inom filosofin så länge det inte utvecklats så att det kräver alltför mycket laboratorieresurser eller andra kostsamma medel som är specifika för just det ämnesområdet. För något år sedan hörde jag en historia om vilken vetenskap det blir billigast för universitet att satsa på: en fysiker behöver ett helt laboratorium, en matematiker behöver bara en papperskorg och ett skrivbord och en filosof behöver inte ens en papperskorg.

2 kommentarer:

svenske floyd sa...

Den ursprunglige filosofens roll var att veta allt. Den moderna versionen kan vara att finnas med överallt?

Karl sa...

Jo, visserligen kan kanske inte någon enskild filosof leva upp ens till denna blygsammare roll på ett vettigt sätt, men det är kanske en roll för filosofin som helhet: för varje annan enskild vetenskap bör det finnas några filosofer som knyter an till denna.