Välja sin fiende

SMI publicerar nu också veckorapporter över sökningar för symptom som feber, halsont och hosta på Vårdguiden.se, med data som går tillbaka till säsongen 2005/06(1). Fast vi har haft mycket få labbrapporterade influensafall efter nyår har sökningarna för hosta under de senaste veckorna legat på ungefär samma nivå som toppveckorna de tidigare säsongerna. Jag vet inte om det är en följd av att olika luftvägsvirus tenderar att konkurrera med varandra, vilket diskuterats som förklaring till att influensafallen minskade i september(2): när influensavirus inte sprids i samhället får andra luftvägsvirus ökat spelrum. Men om vi inte kan stoppa spridingen av luftvägsinfektioner, är det kanske ändå bättre att andra virus än influensavirus sprids. Dödligheten bland äldre är ju trots allt klart lägre under influensafria vinterveckor. Sökningarna för feber ligger också på en klart lägre nivå jämfört med toppveckorna tidigare säsonger. Infektioner med influensavirus tycks vara mer benägna att framkalla feber än andra virusinfektioner i luftvägarna. I en studie där man undersökte möjligheten att förutsäga influensa utifrån symptom, bland patienter med misstänkta symptom under influensautbrott, hade 68 procent av dem som testat positivt för influensa feber, jämfört med 40 procent av dem som testat negativt(3). När det gäller hosta låg förekomsten på 93/80 procent för positiva/negativa för influensa.

Att vi skulle slippa influensa kommande vintersäsonger vore kanske också utopiskt att tänka sig. Men det är väl möjligt att säsongerna kommer att domineras av den nya A/H1N1 omväxlande med influensa B, och att A/H3N2, som varit den vanligaste varianten sedan 1968, kommer att trängas undan. Det kan också innebära en hälsovinst. Den låga eller obefintliga överdödligheten bland äldre, som verkar bero på korsimmmunitet mot äldre virus, kanske inte kommer att bli bestående, om den nya A/H1N1 gradvis driftar iväg. Men det kan vara så att H1N1 och B generellt ger lindrigare symptom jämfört med H3N2 (även om en H1N1-variant orsakade spanska sjukan). I t.ex. en japansk studie på vuxna hade folk med var och en av de två tidigare varianterna betydligt lägre feber än folk med H3N2(4). Det kan vara egenskaper hos ytproteinerna HA och NA, där pandemiviruset är släkt med tidigare säsongs-H1N1, som ligger bakom skillnaderna mellan H1N1 och H3N2 i detta avseende(5). Om det har blivit en viss ökning av allvarlig sjukdom bland yngre med den nya H1N1, kan det bero just på att de saknar tidigare grundimmunitet, vilket väl då är övergående. Framöver kommer kanske influensa att betraktas som en lindrigare sjukdom jämfört med hur det varit hittills; vi kanske inte i den utsträckning vi vant oss vid kommer att få se t.ex. att förut friska personer i arbetsför ålder blir helt utslagna i flera dagar. Förr eller senare kommer väl en pandemi med en annan subtyp, men ingen kan veta vilka resurser vi har tillgängliga för att bemöta den då.

(1) Webbsök, vecka 7 (15/2-21/2) 2010, SMI, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/webbsok/sasongen-20092010/webbsok-vecka-7-152-212-2010/

(2) Linde A, Rotzén-Östlund M, Zweygberg-Wirgart B, Rubinova S, Brytting M. Does viral interference affect spread of influenza?. Euro Surveill. 2009;14(40), http://www.eurosurveillance.org/ViewArticle.aspx?ArticleId=19354

(3) Monto AS, Gravenstein S, Elliott M, Colopy M, Schweinle J., Clinical signs and symptoms predicting influenza infection, Arch Intern Med. 2000, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11088084

(4) Kaji M, Watanabe A, Aizawa H., Differences in clinical features between influenza A H1N1, A H3N2, and B in adult patients, Respirology. 2003, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12753540

(5) Alluwaimi AM, Smith H, Sweet C., Role of surface glycoproteins in influenza virus pyrogenicity, J Gen Virol. 1994, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7931175