lördag 27 mars 2010

Fråga om generationer

Jag hörde i torsdags ett föredrag med Oxfordfilosofen John Broome. Temat var liknande det föredrag han höll i för något år sedan som jag skrev om här 12 december 2008, och det anknyter också till vissa mörkläggningsevenemang i kväll. Det kan inte uteslutas att klimatförändringarna, om inte radikala åtgärder vidtas, kommer att leda till att den mänskliga populationen minskar kraftigt, eller t.o.m. dör ut. Utifrån de kalkyler som finns tillgängliga idag är sannolikheten för detta rätt liten. Men hur skall vi värdera den möjligheten när vi utvärderar nyttan av olika alternativa, mer eller mindre radikala, strategier? Om populationen decimeras kommer många möjliga framtida personers existens att förhindras. Vore det något bra, likgiltigt eller dåligt? Broome har argumenterat för att det i varje fall inte är något likgiltigt, och eftersom det kan röra sig om ett mycket stort antal möjliga individer, kan det, trots de små sannolikheter det gäller, få överordnad betydelse om vi fattar beslut utifrån någon vanlig princip om förväntat värde. Problemet är, enligt Broome, att vi inte har någon rimlig teori om värdet av att individer får existera, t.ex. när en individs liv är så dåligt att det hade varit bättre om personen aldrig existerat, så vi kan inte säga om det är bra eller dåligt om kommande generationers existens helt eller delvis förhindras.

Denna problematik, kring värdet av möjliga liv, har hört till de mest debatterade frågorna inom analytisk moralfilosofi sedan Derek Parfit kom med boken Reasons and persons 1984 (för översikt över problematiken, se Stanford Encyclopedia (1)). Man kunde tänka sig att man dessutom vägde in olika teorier om vad som är värdefullt i kalkylen, utifrån någon subjektiv uppfattning om har sannolikt det är att de är riktiga, men det låter sig inte göras på något enkelt sätt. Dessutom är det så, att även om vi skulle hitta en teori vi tycker är rimlig, kommer det troligen inte att bli lätt att tillämpa den på verkligheten, vilket en del av diskussionen efteråt handlade om.

(1) The repugnant conclusion, SEP-artikel, http://plato.stanford.edu/entries/repugnant-conclusion/

2 kommentarer:

Svenske Floyd sa...

Sista meningen: "att tillämpa den [teorin] på verkligheten" torde inte vara aktuellt så länge deklarationerna om mänskliga rättigheter tillämpas. Har du någonting extra intressant att berätta från diskussionen?

Karl sa...

Ja, diskussionen handlade väl bl.a. om sådant som att vi inte kunde veta vad som händer om mänskligheten fortsätter existera, t.ex. om den kommer att utrota allt annat liv på planeten. Deklarationen om mänskliga rättigheter är väl inte speciellt universellt tillämpad idag. Men att tillämpa en teori om värdet av populationer behöver väl inte heller nödvändigtvis strida mot de mänskliga rättigheterna. Dels beror det väl på vilken teori vi enas om, om det alls kommer att uppstå en situation där de hamnar i konflikt. Dessutom kan man ju hävda att rättigheterna har en överordnad status, men att man kan tillämpa teorin inom ramen för dem, t.ex. ge folk incitament att skaffa fler eller färre barn (t.ex. genom förbättrad välfärd i stora delar av världen) utan några tvångsmedel.