Dödligt mönster

Nu har Socialstyrelsen släppt rapporten över dödsorsaksmönstret i Sverige 2008 (1). Det har inte skett några dramatiska förändringar jämfört med de närmast föregående åren. Både bland kvinnor och män tillskrivs drygt 40 procent av dödsfallen sjukdomar i cirkulationsorganen och ungefär 25 procent tumörer. En bra sak i rapporten är de diagram som visar fördelningen mellan olika dödsorsaksgrupper inom femåriga åldersintervall. Dödsorsaksmönstret för befolkningen i stort säger inte mycket om vad som gäller inom olika åldergrupper, och då förstås än mindre om vad som skulle vara det främsta akuta hälsohotet för några enskilda individer. Tumörer tillskrivs t.ex. över hälften av dödsfallen bland kvinnor i alla åldersgrupper från 40‒44 till 65–69 år, men bara 4 procent i den äldsta gruppen 95+(*). Bland män är de vanligast i gruppen 65–69 år (39 procent), för att sedan successivt minska till 7 procent i 95+-gruppen.

Historiska data för vissa dödsorsaker sedan 1911, då heltäckande dödsorsaksstatistik infördes i Sverige, redovisas också. De illustrerar hur statistiken kan påverkas av förändringar när det gäller sättet att rapportera och klassificera dödsorsaker. År 1951 infördes den internationella ICD-klassifikationen i Sverige, och man kan se en brant ökning av den rapporterade cirkulationsdödligheten i och med detta. I äldre nationella klassifikationer fanns inga kategorier som någorlunda motsvarar kranskärlssjukdom och en stor andel av dödsfallen bland äldre tillskrevs diagnoser som ålderdomssvaghet.

En trend de senaste årtiondena är att de åldersjusterade dödstalen i demens ökat påtagligt bland de äldre. I rapporten är de inne på att det också delvis kan vara en artificiell trend, orsakad av att läkarna blivit mer benägna att använda den diagnosen på intygen. Ja, det kanske även till en del är ett utslag av den effekt forskaren Jack E. Riggs studerat, som jag skrev om här 8 februari, att olika dödsorsaker befinner sig i konkurrens. Minskad dödlighet i t.ex. kranskärlssjukdom, kanske mycket till följd av bättre behandling, slår igenom även bland gamla, men de livsförlängande effekterna blir mindre än man skulle kunna tro genom att titta på kranskärlsdödligheten isolerat, då fler multisjuka gamla i stället kommer att dö av demens, blodtryckssjukdom (där man också kan se en trend med ökande dödlighet bland äldre) etc. I vissa välbärgade kommuner i Stockholms län har vi nu, för perioden 2005–09, en medellivslängd på nära 83 år för män och 86 år för kvinnor(2), och frågan är hur mycket längre vi kan komma med de genetiska förutsättningar vi har.

(*)Deras kategorisering gör att det kan bli svag underskattning i den äldsta gruppen, som inte finns med i detaljtabellen.

(1) Dödsorsaker 2008, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-31

(2) SCB-data, http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2009A01b/Be0101Medellivsl%c3%a4ngd%2005-09.xls