Ett glas med vad?

Forskning som pekar på positiva hälsoeffekter av alkoholkonsumtion tenderar att få stort utrymme i media. Det som brukar stå i fokus är effekter av måttlig konsumtion på sjukdom i cirkulationsorganen (CVD), speciellt kranskärlssjukdom (CHD). Vanliga invändningar mot den föregivna hälsosamheten (bortsett från vilka effekter det skulle få om folk uppmuntrades att dricka måttligt), är att resultaten är osäkra p.g.a. bias, snedvridande faktorer, i observationsstudier och att positiva effekter på CHD kan uppvägas av negativa effekter i andra avseenden, även vid måttlig konsumtion. Studier som bara visar en ospecifikt minskad total dödlighet kan vara speciellt sårbara för bias, genom att t.ex. människor med från början dålig hälsa mer sällan dricker alkohol. Randomiserade studier, som undersöker effekter på sjuklighet eller dödlighet, finns inte och verkar svåra att genomföra, även om det gjorts experiment på riskmarkörer, som kolesterolnivåer och blodtryck. Jag såg nu en färsk metaanalys som kanske kan kasta visst ljus över frågan om risker kontra nytta hos alkohol (1). Analysen behandlar studier på insjuknande och död i CHD och slaganfall och död i CVD (där alltså CHD och slaganfall ingår som delmängder).

CHD är det område där det verkar finnas mest som talar för skyddande effekt. Optimalt skydd mot insjuknande sågs vid en konsumtion x på 15≤x<30 g/dag (poolad relativ risk, med nollkonsumenter som jämförelsegrupp, 0,66, 95% CI 0,59–0,75) och i stort sett optimalt skydd mot dödlighet vid 2,5≤x<15 g/dag (0,79, 95% CI 0,73–0,86). Men skyddet bevarades ända upp i den högsta konsumtionsnivån, på mer än 60 g/dag, och det försvagades knappast om man enbart såg till studier med lång uppföljningstid, med livslånga nollkonsumenter av alkohol som jämförelsegrupp eller med mer omfattande justering för snedvridande faktorer. Här finns också biologiskt rimliga förklaringar, då man i interventionsstudier visat att måttligt alkoholintag påverkar olika riskmarkörer för CHD positivt.

När det gäller slaganfall sågs inga signifikanta samband med alkohol generellt, men en viss minskning av insjuknande och dödlighet i konsumtionsgruppen 2,5≤x<15 g/dag. Men i studier med livslånga nollkonsumenter som jämförelsegrupp ökade dödligheten, men inte insjuknandet, i slaganfall signifikant bland alkoholkonsumenter, och detsamma gällde studier med lång uppföljningstid (3 och 5 studier i respektive grupp; jag vet inte i vilken mån de överlappade). Det kan, som påpekades, vara så att måttlig alkoholkonsumtion påverkar blodplättarnas funktion på ett sätt som minskar risken för hjärninfarkt men ökar risken för hjärnblödning, och att förhöjt blodtryck vid hög konsumtion ökar risken för båda typerna av slaganfall. Ja, hjärnblödning är mindre vanligt än hjärninfarkt (i alla fall i västerländska befolkningar), men har generellt sämre prognos. Därför kanske även måttlig alkoholkonsumtion generellt ökar risken för dödliga slaganfall; motsägande resultat i vissa studier kan bero på bias.

Vid CVD-dödlighet generellt sågs en skyddande effekt av alkohol upp till 30≤x<60 g/dag, men optimal effekt uppnåddes redan vid den lägsta nivån, 0<x<2,5 g/dag (0,71, 95% CI 0,57–0,89), vilket motsvarar kanske upp till något glas lättöl eller svagdricka om dagen. Ja, kanske är det så att optimala positiva effekter på CHD uppnås först vid ca ett glas vin om dagen, men att de redan där börjar uppvägas av negativa effekter, t.ex. när det gäller hjärnblödning eller hjärtmuskelpåverkan. Dessutom finns ju en rad icke CVD-relaterade dödsorsaker, där dödligheten ökar med alkoholkonsumtion och det inte finns någon helt säker nedre gräns (leversjukdom, vissa cancerformer, skador), så detta ökar min benägenhet att tvivla på det upprepade påståendet att ett glas vin om dagen skulle vara någon hälsomässigt optimal konsumtion, ens i populationer med relativt hög CVD-dödlighet.

Metaanalysen är förvisso baserad på olika studier gjorda i en rad olika populationer, och i en population där en hög andel av dödsfallen beror på CHD, skulle kanske den konsumtionsnivån som medförde bäst generell överlevnad ändå vara högre än 2,5 g/dag, men andelen CHD-dödsfall minskar ju i industrialiserade länder, t.ex. Sverige. Analysen ger alltså knappast stöd för det vissa säger, så fort det kommer någon studie som antyder gynnsamma effekter av alkohol på CHD, att vi skulle få förbättrad folkhälsa med vin i mataffärer. Även om detta inte skulle medföra ökad rekrytering av alkoholister, verkar det, sett till denna analys, som om det som redan finns i mataffären räcker till.

(1) Ronksley, P.E. m.fl., Association of alcohol consumption with selected cardiovascular disease outcomes: a systematic review and meta-analysis, BMJ 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21343207