AHA-upplevelse

När jag skrivit här tidigare om enkäter som behandlar folks uppfattningar om relativa frekvenser av olika dödsorsaker, som jag refererade till i förra inlägget, har det huvudsakligen handlat om enkäter som diskuterats i svenska media och rört svenska förhållanden. Men som jag skrev har det publicerats studier i ämnet i vetenskapliga tidskrifter åtminstone sedan 1970-talet. De svenska 2000-talsenkäter jag skrivit om har till stor del varit kopplade till kampanjer om cirkulationssjukdomar bland kvinnor, som i sin tur bygger på amerikanska kampanjer, som drivits av föreningar som American Heart Association (AHA) och också delvis motiverats av enkäter som hävdats visa på utbrett behov av upplysning i ämnet.

År 1997 lät AHA genomföra en telefonenkät bland amerikanska kvinnor, vars resultat diskuteras i en artikel publicerad 2000 (Mosca och andra 2000). Bl.a. ställde de en öppen fråga om vad som var ”the leading cause of death” bland kvinnor idag. Det var 30 procent som gav svar som registrerats som ”heart disease”, 35 procent som svarade ”cancer” och 14 procent som svarade ”breast cancer”. I de diagram över den faktiska fördelningen av dödsorsaker bland kvinnor i USA som presenteras i (Mosca och andra 2000) var cancer något vanligare än ”heart disease” (de siffror de redovisade verkar handla om krankärlssjukdom/ischemisk hjärtsjukdom, IHD, som i USA ofta verkar användas som synonymt med ”heart disease”, fast det utgör en undergrupp av hjärtsjukdomarna), även om det var mindre vanligt än hela gruppen av cirkulationssjukdomar. Men resultaten föranledde AHA att initiera en upplysningskampanj om cirkulationssjukdom bland kvinnor i USA, som sedan blivit förebild för kampanjer som bedrivits i Sverige sedan mitten av förra årtiondet.

För att mäta kampanjernas effekt har AHA sedan låtit upprepa enkäterna vart tredje år, och detaljerade redogörelser av resultaten har (till skillnad från vad jag sett när det gäller de svenska enkäter jag diskuterat) publicerats i vetenskapliga tidskrifter (framförallt AHA:s egen tidskrift Circulation). Redan i 2003 års enkät hade andelen som rapporterade ”heart disease/heart attack” som ”leading cause” ökat till 46 procent, en ökning som nästan helt skett på bekostnad av ”cancer”, som minskat till 20 procent (Mosca och andra 2004). I 2009 års enkät var andelarna för ”heart disease/heart attack”/”cancer”/”breast cancer” 54/23/11 procent (Mosca och andra 2010); 2012 var de 56/24/8 procent (Mosca och andra 2013). Lori Mosca står som förstanamn i alla de nämnda rapporter som bygger på AHA-enkäterna. Hon och hennes medarbetare ser denna utveckling som en framgång för upplysningen, även om de är bekymrade över att t.ex. kvinnor i olika minoritetsgrupper tycks vara mindre benägna att svara rätt.

AHA-enkäterna lider alltså av problemet med obestämd lista och flera andra problem som jag påtalat angående de svenska enkäterna. Undersökningarna i studien från 1978 med Sarah Lichtenstein som förstanamn är, som jag diskuterade i förra inlägget, upplagda så att flera av de allvarligaste problemen undviks. Jag har dock inte hittat några hänvisningar till den studien, eller några studier som bygger på den, i någon av Moscas rapporter, samtidigt som den hade nära 20 år på nacken när den första AHA-enkäten gjordes och nu citeras i 1148 andra arbeten, enligt Google Scholar. Det faktum att AHA-enkäterna, till skillnad från Lichtenstein-undersökningarna, inte innehåller några frågor där deltagarna mer precist får uppskatta kvoten mellan olika dödsorsaker och inte ens någon bestämd dödsorsakslista gör att det är svårt att säga om utvecklingen 1997–2012 speglar en verklig förbättring av kunskapsläget bland amerikanskorna.

Det är förenligt med de refererade enkäternas resultat att de flesta 1997 hade, i grova drag, korrekta föreställningar om de relativa förhållandena mellan bröstcancer, cancer generellt, (ischemisk) hjärtsjukdom och cirkulationssjukdom som orsaker till dödlighet bland kvinnor i USA, fast kampanjerna som sedan dragits igång, baserade på föreställningen ”det är värre än folk tror”, bidragit till att fostra en massa falska föreställningar bland amerikanska kvinnor (och män, även om de inte varit med i AHA-enkäterna). Exempel på det skulle kunna vara sådant som att kvoten mellan antalet dödsfall bland amerikanska kvinnor i cancer/IHD  ≪ 1 (i den officiella statistiken för USA 2007, tillgänglig via (WHO), stod dessa kategorier, ICD-10: C00–D48/I20–I25, för 22,7/15,6 procent av den kvinnliga dödligheten), att kvoten cancer/cirkulation (eller cancer/IHD)  < 1 redan bland kvinnor i 30-årsåldern, eller åtminstone i 50-årsåldern (vi kan jämföra med studien från Göteborg, som jag skrev om här den 15 oktober förra året, där det framhålls som ett signifikant fynd att hjärtinfarkt inte är en vanligare dödsorsak än cancer bland kvinnor åren närmast efter menopaus).

I en artikel från 2011 med Mosca som förstanamn, som diskuterar de kampanjer som bedrivits sedan slutet av 1990-talet finns ett diagram där det visas att det absoluta antalet dödsfall i cirkulationssjukdom bland kvinnor i USA minskat, så att ca 80 000 färre fall inträffade 2007 jämfört med 2000, efter att ha visat en svagt ökande trend sedan 1979, men tolkningen av detta diskuteras inte närmare (Mosca, Barrett-Connor, och Kass 2011). Åldersspecifika dödstal i dessa sjukdomar tycks (som jag visade på här den 5 juli förra året) ha varit på nedgående sedan 1920-talet, möjligen med undantag av de äldsta åldersgrupperna. Den nedåtgående trenden i antalet dödsfall sedan 2000 kan, utifrån den officiella statistiken, förklaras av att antalet dödsfall generellt inte ökar och att andelen cirkulationsdödsfall (ICD-10: I00–I99) minskat från 41,1 procent 2000 till 34,5 procent 2007. Det senare kan i sin tur till största delen förklaras av – den som läst mina senaste inlägg här har kanske gissat det – att en allt större andel av dödligheten bland äldre kommit att tillskrivas demens: bland kvinnor över 85 år (vilket ungefär är medianåldern för kvinnor som dog av cirkulationssjukdom i USA 2007) har t.ex. andelen cirkulationsdödsfall minskat från 53,6 till 45,0 procent, samtidigt som andelen dödsfall som tillskrivs demens eller Alzheimers sjukdom (ICD-10: F00–F09+G30) ökat från 8,9 till 16,0 procent.

Referenser

Mosca, Lori, Elizabeth Barrett-Connor, och Nanette Kass. 2011. ”Sex/gender differences in cardiovascular disease prevention: what a difference a decade makes”. Circulation 124. http://dx.doi.org/doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.110.968792.

Mosca, Lori, och andra. 2000. ”Awareness, Perception, and Knowledge of Heart Disease Risk and Prevention Among Women in the United States”. Archives of Family Medicine 9. http://triggered.edina.clockss.org/ServeContent?url=http%3A%2F%2Farchfami.ama-assn.org%2Fcgi%2Fcontent%2Ffull%2F9%2F6%2F506.

———. 2004. ”Tracking Women’s Awareness of Heart Disease”. Circulation 109. http://dx.doi.org/10.1161/01.CIR.0000115222.69428.C9.

———. 2010. ”Twelve-Year Follow-Up of American Women’s Awareness of Cardiovascular Disease Risk and Barriers to Heart Health”. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes 3. http://dx.doi.org/doi:10.1161/CIRCOUTCOMES.109.915538.

———. 2013. ”Fifteen-Year Trends in Awareness of Heart Disease in Women : Results of a 2012 American Heart Association National Survey”. Circulation 127. http://dx.doi.org/10.1161/CIR.0b013e318287cf2f.

WHO. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.