lördag 22 juni 2013

Kika i facit

Tidigare har jag skrivit en del här om enkäter som använts för att mäta folks kunskaper om olika hälsoproblems relativa fördelning i befolkningen. Den 28 juli 2008, 23 oktober 2008, 8 mars 2012 och 15 mars 2012 har jag ifrågasatt tolkningen av dessa studier med hänvisning till vissa problem rörande deras upplägg. I sammanhanget kan det påpekas att forskningsområdet inte är helt nytt. Redan 1978 publicerades en studie på ämnet i Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory (Lichtenstein och andra 1978) – en studie som på många sätt har mer genomtänkt metodologi än de medieuppmärksammade undersökningar från 2000-talet jag refererat.

I studien ingick bl.a. en undersökning där de ställde två grupper av försökspersoner – dels collegestudenter, dels medlemmar av en avdelning av föreningen League of Women Voters (LWV) – inför 106 par av sjukdoms- och skadekategorier, baserad på en lista med 41 kategorier, varefter personerna fick ange dels vilken sjukdom eller skada i varje par en slumpmässig utvald person i USA mest sannolikt skulle skulle dö av nästa år, dels mer exakt kvoten mellan antalet dödsfall i den mer och den mindre sannolika dödsorsaken i respektive par. På detta sätt undviks två viktiga problem jag diskuterat i mina ovan refererade inlägg: för det första problemet med obestämda listor när folk skall ranka de olika dödsorsakerna, för det andra problemet att folk kanske uppfattar frågan som att den handlar om vad t.ex. en ”typisk svensk” mest sannolikt skulle dö av, snarare än den avsedda tolkningen att det handlar om vad som är vanligast i befolkningen som helhet. Den förra tolkningen skulle innebära att dödsorsaker som är vanligare i yngre åldersgrupper ges större vikt.

Författarna använde officiell statistik över dödsorsaker i USA från denna tid som facit över ”true frequencies”, även om de i en fotnot medger att det är ”statistical estimates” (snarare än absolut sanning). Om denna statistik skall fungera som facit kunde de ha förbättrat frågeställningen ytterligare genom att fråga något i stil med: ”Ta en slumpmässigt utvald person i USA som avlidit under de senaste 10 åren. Vilket av tillstånden i varje par hade mest sannolikt blivit rapporterad som dödsorsak så att det påverkat summeringen i officiella statistiska rapporter?” Mer än en dödsorsak kan rapporteras till statistiken, men nästan alla tabeller i officiella rapporter bygger på s.k. underliggande dödsorsaker, som det rapporteras precis en av för varje dödsfall, och att införa en rigorös förklaring av detta begrepp hade kanske gjort frågeställningen alltför komplicerad.

Studien från 1978 innehöll inte frågor om könsspecifika frekvenser av de olika dödsorsakerna – vilket behandlats i de senare undersökningarna, som använts i kampanjer om cirkulationssjukdomar hos kvinnor. Dock ingick två cirkulationskategorier: slaganfall och hjärtsjukdom. Ca 90 procent eller mer i både student- och LWV-gruppen kunde korrekt ranka dessa orsaker över infektioner som smittkoppor, polio och botulism och olycksfallskategorier som översvämningar och fyrverkeriolyckor, även om det fanns en tendens att underskatta kvoterna mellan de vanligare och de ovanligare orsakerna. Å andra sidan kunde bara 20/23 procent av studenterna/LWV ranka slaganfall över kategorin för alla olyckshändelser tillsammans.

Det går att konstatera några intressanta saker när det gäller jämförelsen av hjärtsjukdomar och slaganfall med andra kategorier av kroniska sjukdomar. Andelen som korrekt rankade cancer som grupp över slaganfall var 83/75 procent bland studenterna/LWV. Men den ”sanna” kvoten mellan cancer och slaganfall var inte större än 1,57, och det geometriska medelvärdet av de uppskattade relativa riskerna var 21 för studenterna och 8,2 för LWV-medlemmarna. I en rimlig mening kan väl en person som tror att cancer är mer än 20 gånger så vanlig dödsorsak som slaganfall i ett sådant fall sägas ha en mer snedvriden än uppfattning än en person som tror att slaganfall är 10 procent vanligare, även om den förra uppfattningen, till skillnad från den senare, medför en korrekt rangordning. Den relativa låga kvoten cancer/slaganfall bör kanske ses i ljuset av att man på 70-talet sällan rapporterade demens som dödsorsak (och att dessa fall i stället kanske ofta hänfördes till kärlsjukdom i hjärnan), men även med utgångspunkt från nutida statistik hade studenternas uppskattning inneburit en klar överskattning. I Global burden of disease för 2010 (GBD2010, data tillgängliga via (IHME)), som till stor del baseras på olika länders data över underliggande dödsorsaker, är kvoten 2,86/5,06 bland kvinnor/män i Nordamerika – vilket för övrigt är högst av alla regioner i världen bland män och näst högst bland kvinnor; bland kvinnor i Central- och Östeuropa och bland både kvinnor och män i delar av Asien och Afrika är slaganfall vanligare än cancer som dödsorsak. Hur som helst är det ytterligare en svaghet i 2000-talsenkäterna jag diskuterat i de refererade inläggen, jämfört med denna studie, att de bara innehåller frågor om rangordningen: de ger ingen information om hur mycket vanligare folk tror det är att kvinnor dör av cancer jämfört med cirkulationssjukdom.

Det var 55 procent av studenterna och 68 procent av LWV-medlemmarna som korrekt rankade hjärtsjukdom över cancer i 1978-studien. De uppskattade kvoterna var 0,89/1,88 för studenterna/LWV; den senare kvoten ligger ganska nära 2,25, som stod i facit. I båda grupperna rankade 97 procent hjärtsjukdom över diabetes, men de uppskattade kvoterna var 127/206 för studenterna/LWV, vilket är mycket högre den sanna kvoten på 18,9. När det gäller slaganfall var det på motsvarande sätt 91/84 procent som rankade denna orsak över diabetes, med uppskattade kvoter på 29,3/46,6 och verklig kvot på 5,37. Men denna typ av jämförelse är också problematisk, som jag diskuterade i inläggen i mars förra året, eftersom diabetes har sin främsta betydelse som dödsorsak som riskfaktor för kärlsjukdomar, och det kan vara problematiskt vad som bör rapporteras som underliggande dödsorsak i ett fall där diabetes orsakat eller påskyndat t.ex. hjärtinfarkt. Som jag visade på i förra inlägget varierar också kvoten mellan diabetes och cirkulationssjukdomar som dödsorsak kraftigt mellan olika delar av världen i GBD2010, vilket kan reflektera olika sätt att rapportera underliggande dödsorsak. Om sådana orsakspar skall tas med vore det kanske passande med en omformulering av frågan av den typ jag föreslog ovan.

Referenser

IHME. ”Global Burden of Disease Study 2010 (GBD 2010) Data Downloads”. http://ghdx.healthmetricsandevaluation.org/global-burden-disease-study-2010-gbd-2010-data-downloads.

Lichtenstein, Sarah, och andra. 1978. ”Judged Frequency of Lethal Events”. Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory 4. http://dx.doi.org/10.1037/0278-7393.4.6.551.

Inga kommentarer: