lördag 1 juni 2013

Omstuvning

I slutet av förra året skrev jag några inlägg här om de nya Global burden of disease-rapporterna (GBD2010), som visar på ohälso- och dödlighetsbördan i världen år 2010. Till stor del bygger de på de olika ländernas officiella statistik, när det gäller de (företrädesvis relativt rika) länder som har officiell statistik över sjuklighet och dödsorsaker. Emellertid har det, som jag skrev om här den 19 december och den 25 december, gjorts omfördelningar mellan olika dödsorsaksgrupper, bl.a. för att eliminera s.k. skräpkoder som anses för ospecifika för att ge användbar medicinsk information om orsakerna till dödsfall.

I december fanns endast visualiseringar och data på övernationell nivå tillgängliga på IHME:s webbplats (IHME), men nu går det även att få fram visualiseringar av enskilda länder. Utifrån detta kan vi studera hur de ovannämnda omfördelningarna påverkar dödsorsaksmönstret i Sverige 2010 jämfört med den officiella statistiken för detta år (som finns tillgänglig via (Socialstyrelsen) eller (WHO)). Några snabba observationer:

  1. Andelen dödsfall i cancer förändras inte: den är 23 procent för kvinnor och 27 procent för män liksom i den officiella statistiken.
  2. Andelen dödsfall i ”cardio and circulatory diseases” ökar relativt ICD-kapitlet för cirkulationssjukdom i den officiella statistiken, från 41/39 procent till 44/41 procent för kvinnor/män. Detta beror nog till stor del på omfördelning av illa specificerade koder i andra ICD-kapitel, t.ex. ”senilitet”.
  3. Bland cirkulationssjukdomarna sker det en påtaglig ökning av andelen dödsfall i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt och andra tillstånd relaterade till syrebrist i hjärtmuskeln) från 15/19 procent till 22/25 procent för kvinnor/män. En viktig orsak är utan tvivel omfördelning av ospecifika koder i andra delar av cirkulationskapitlet, t.ex. hjärtsvikt och vissa hjärtrytmrubbningar.
  4. Bland sjukdomar i nervsystemet sker det en stark ökning av Alzheimers sjukdom, från 2,8/1,4 procent till 8,0/4,4 procent bland kvinnor/män. Det beror på omfördelning av andra och ospecifika demensformer, som hänförs till kapitlet för psykiska störningar i den officiella statistiken (i vissa publicerade rapporter (Lorenzo och andra 2012), men inte i visualiseringen på IHME:s webbplats, betecknas denna kategori som ”Alzheimer’s disease and other dementias”).

Jag har tidigare, t.ex. den 16 februari 2012, skrivit om hur trenden att oftare rapportera demens som dödsorsak bland äldre tycks vara en drivande faktor bakom minskningen av cirkulationssjukdomar i dessa åldersgrupper. Vid en jämförelse mellan olika länder i den rika världen i GBD2010 framträder stora internationella skillnader i andelen dödsfall i Alzheimers sjukdom. Bland kvinnor i den västeuropeiska regionen ligger Grekland och Österrike i botten, med 0,9 och 1,6 procent, och Finland ligger i topp, med 14 procent. Samtidigt ligger Grekland och Österrike i topp när det gäller andelen dödsfall i cirkulationssjukdom bland kvinnor, med 55 och 50 procent, och liknande mönster framträder vid åldersspecifika jämförelser i höga åldersgrupper. Det förefaller troligt att dessa skillnader till stor del beror på konstlade trender i rapporteringen. Forskarna bakom GBD2010 har nog i viss mån gett bättre möjligheter till internationella jämförelser av dödsorsaksstatistik genom att omfördela olika ospecifika koder till mer specifika, men många andra jämförelseproblem, som får allt större betydelse i åldrande befolkningar, kvarstår (och något annat vore kanske inte att vänta).

Ett annat problem med omfördelning av specifika koder är att det kan ge upphov till ”falsk precision”, som jag skrev om här den 22 oktober förra året. Om dödsfall med ofullständigt utredd orsak slentrianmässigt tillskrivs ”hjärtsvikt” eller ”hjärtstopp”, kan ischemiska hjärtsjukdomar lätt bli överrapporterade om de överförs till denna kategori. Ett delvis likartat problem finns när ospecifika demensformer redovisas som Alzheimers sjukdom på det sätt som görs på IHME-webben. Förr tillskrevs demens bland äldre ofta ”åderförkalkning” eller ospecifika åldersförändringar, och Alzheimers sjukdom sågs som en relativt sällsynt sjukdom som orsakade demens redan i medelåldern. Åldrande befolkningar i västvärlden har efter hand medfört att intresset för att förebygga och behandla demens bland äldre ökat, och från 70-talet har det bedrivits kampanjer som förmedlat budskapet att den sjukdomsprocess som orsakar de flesta fallen av demens bland äldre är densamma som orsakar det som betecknas som Alzheimers sjukdom bland personer i 50-årsåldern. Nyare forskning har dock åter visat på viktiga samband mellan kärlsjukdom och demensutveckling och även lyft fram andra orsaker till kognitiv försämring bland äldre, som hippocampusskleros (Nelson och andra 2011). I dagsläget är det inte klarlagt hur alla dessa olika faktorer samverkar, och det finns en risk att begreppet ”Alzheimers sjukdom” blir urvattnat genom att det används som beteckning på all demens som inte tydligt kan hänföras till andra specifika sjukdomar.

Referenser

IHME. ”GBD Cause Patterns”. http://www.healthmetricsandevaluation.org/gbd/visualizations/gbd-cause-patterns.

Lorenzo, Rafael, och andra. 2012. ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010”. Lancet 380. http://www.thelancet.com/themed/global-burden-of-disease.

Nelson, Peter T., och andra. 2011. ”Alzheimer’s disease is not ’brain ageing’: neuropathological, genetic, and epidemiological human studies”. Acta Neuropathologica 121. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21516511.

Socialstyrelsen. ”Statistikdatabaser – Dödsorsaksstatistik”. http://192.137.163.49/sdb/dor/val.aspx.

WHO. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.

Inga kommentarer: