fredag 24 juli 2009

Namnproblem

Svenska nyhetsmedier, som DN och SVT, använder fortfarande ”svininfluensa” som benämning på den nu pågående pandemin. Tidigt påpekades att det namnet var olämpligt eftersom det rör sig om en influensa som smittar på vanligt sätt mellan människor. Vid det här laget har väl de flesta förstått det, men det kan finnas risk för missförstånd om någon vill prata om svininfluensa i egentlig mening. Vad är alternativen? Geografisk namngivning är inte längre rumsrent, men det var inte länge sedan det var det accepterade sättet att benämna nya influensor. Jag minns att ”Panama” allmänt användes som namn på utbrottet 1993. Det namnskicket har också gett upphov till tvetydigheter: ”ryska snuvan” är namn både på en pandemi i slutet av 1800-talet och på en i slutet av 1970-talet. Förkortningar som H1N1v, som används av ECDC, är kanske för otympliga. Tekniska förkortningar av medicinska termer har upptagits i det allmänna språkbruket, men förutsättningen för att det skall fungera är kanske att de antingen bildar uttalbara ord, som AIDS, HIV och SARS, eller är korta, kanske max tre bokstäver eller siffror, som MS och TBC. ”Den nya influensan”, som svenska myndigheter använder, är inte hållbart i längden. Det bästa är kanske att helt enkelt namnge efter årtal i stil med ”2009-pandemin”. Jag vet inte om det finns några större nackdelar med det språkbruket. Wikipedias artikel heter ”2009 flu pandemic”, och ”2009-influensapandemin” vore mer precist, men då börjar det bli otympligt, och det finns väl ingen annan sjukdom som orsakar regelbundet återkommande pandemier som influensa.

Om vi nu bestämmer oss för namnet ”2009-pandemin” och övergår till att diskutera dess bärare, är en sak som kommit i skymundan i debatten om 2009-pandemins farlighet hur den totala dödligheten i drabbade länder påverkats. Uppgifterna om att 2000 svenskar dör i influensa varje år, som figurerat flera gånger i media, kommer från statistik över den totala överdödligheten under influensasäsongerna, jämfört med motsvarande veckor utan rapporterad influensa. På det viset fångar man in dödsfall bland personer med kroniska sjukdomar, där influensa inte rapporteras som dödsorsak. Brittiska HPA rapporterar att belastningen på primärvården av folk med influensasymptom i England nu är värre än under de värsta veckorna i vintras. Samtidigt har Storbritannien ingen förhöjd total dödlighet för årstiden, och har inte haft det sedan i februari.

En anledning kan vara att få äldre drabbas. Incidensen, antalet bekräftade fall relativt folkmängden, inom EU är mycket låg efter 60 års ålder, enligt ECDC. I Storbritannien och Tyskland är den högst i åldersguppen 10–19 år, i övriga EU-länder i gruppen 20–29 år. Hög ålder är i sig en riskfaktor för ökad dödlighet vid influensa, och många av de andra riskfaktorerna, som kroniska hjärt- och lungsjukdomar, är också betydligt vanligare bland äldre än bland yngre. Det finns teorier om att många äldre kan vara immuna p.g.a. likheter mellan 2009-pandemiviruset och virus som cirkulerade på 50-talet. De H1-virus som kom i slutet av 70-talet, vid den yngre ”ryska snuvan”, var också mycket lika 50-talets virus, fast de sedan gradvis driftat iväg. Det kanske kan vara en förklaring till att redan 70-talisterna verkar löpa lägre risk. Det skulle innebära att vi 80-talister, som redan har problem med hög arbetslöshet, kommer att hamna i ett ofördelaktigt läge jämfört med de äldre i ännu ett avseende.

4 kommentarer:

Elisabeth sa...

Något jag funderat på i samband med rapporteringen om... den aktuella influensan är hur lämpligt det egentligen är att folk med influensasymptom går och sätter sig i ett väntrum på en vårdcentral (eller brittiska motsvarigheten i det här fallet). Borde det inte vara bättre att uppmana folk att stanna hemma? Eller handlar det fortfarande om att det anses viktigt att rapportera in så många sjukdomsfall som möjligt?

På tal om geografisk namngivning fanns det väl även någon influensa som kallades Asiaten, om jag inte minns fel.

Karl sa...

Nej, de har gett upp heltäckande rapportering för länge sedan. Myndigheterna rekommenderar folk att använda en webb/telefonservice för att få råd om symptom och tillgång till mediciner, såvida de inte tillhör riskgrupperna eller snabbt försämras. Men många kanske inte följer det. Ja, alla tidigare pandemier från ryska snuvan i slutet av 1800-talet har namngetts geografiskt: spanska sjukan, asiaten 1957, Hongkong i slutet av 60-talet och ryska snuvan igen i slutet av 70-talet. Men man har gjort så även när det gäller icke-smittsamma sjukdomar: rakit, som orsakas av d-vitaminbrist, kallas "engelska sjukan".

Svenske Floyd sa...

Bangkokinfluensan, början av 80-talet. Enda gången jag drabbats av sånt. Kan ha haft samband med att jag tog penicillin för halsfluss, och således redan var försvagad!

Karl sa...

Ja, i tekniska sammanhang, när man måste skilja mellan olika virusstammar, använder man fortfarande namn som innehåller stället där de isolerades, som A/California/04/2009, en av de första isolerade varianterna av årets pandemivirus. Enligt det gamla namnskickat hade vi kunnat drabbas av Kalifornieninfluensan eller Amerikanaren.