tisdag 11 maj 2010

Filosofiskt lugn

Nu rapporterar svenska medier att det blivit rejält bråk på Uppsala universitet idag, i samband med att Lars Vilks var där och föreläste och visade film. Det var esteterna vid Filosofiska institutionen som arrangerade, men jag var alltså inte där. Jag kan bara konstatera att det inte hör till vanligheterna att något evenemang som arrangeras av en filosofiinstitution i Sverige framkallar den typen av reaktioner: jag kommer inte på något motsvarande exempel. Peter Singer är kanske den nu levande filosof vars framträdanden internationellt sett gett upphov till mest tumult, vilket väl mest har att göra med hans åsikter inom medicinsk etik, bl.a. om att det bör vara tillåtet med aktiv dödshjälp när det gäller spädbarn, och att det i princip inte är moraliskt värre att döda spädbarn än att göra abort, om spädbarn inte kan ha en uppfattning om själva och planer om sin framtid. Under föreläsningar i Tyskland på 90-talet blev han utskälld och fysiskt angripen på sätt som påminner om det som rapporteras om Vilks, vilket han beskriver i en efterskrift till andra upplagan av boken Praktisk etik. När han besökte Sverige 1997 blev hans planerade tal i Riksdagen, som skulle handla om djurförsök, inställt efter protester.

I maj 2008 besökte jag, som jag beskriver i mitt inlägg här 30 maj 2008, en öppen föreläsningsserie av honom vid Stockholms universitet, i deras filosofiinstitutions regi, som handlade om etiska aspekter på global fattigdom: de kretsade kring materialet till hans bok The life you can save. Men vid de föreläsningarna höll sig alla relativt lugna; jag missade en av fyra föreläsningar men har inte hört rapporteras från den. Jag minns en frågeställare som var litet hetsig, men han satt i alla fall kvar på sin plats, och använde inga okvädingsord. Singer var inte speciellt uppmärksammad i media vid det tillfället, så det var kanske inte många utanför filosofikretsar som kände till föreläsningarna, och kanske har antalet personer i Sverige som upprörs av hans åsikter också minskat sedan 90-talet.

2 kommentarer:

svenske floyd sa...

Ja vad ska man egentligen tycka om den där Vilks, som har till ambition att ständigt stå i någon skottlinje? Jag säger: han skulle bli en lysande politiker om han kunde tänka sig att medverka i en organisation istället för att bara freaka. Hur har du det med tyska förresten? Här är en trevlig intervju med en frankfurtfilosof. http://www.zeit.de/campus/2010/03/studieren-sprechstunde

Karl sa...

Jag tyckte väl inte Vilks föredrag verkade så väldigt intressant; i så fall hade jag varit där. Jag kan läsa tyska hjälpligt, om än med viss tröghet. Den filosofi jag ägnar mig åt står ganska långt från Frankfurtskolan, men jag kan hålla med om mycket av det Honneth säger när han beskriver svårigheterna med att definiera filosofens arbetsområde, filosofins relation till sin historia etc.