Den omruskade generationen

Spanska sjukan har ju under det senaste året ofta framhållits som exempel på vad en influensapandemi värsta fall kan innebära. Ingen vet hur många liv den förkortade, men jag såg nu en teori som innebär att dess hälsokonsekvenser sträcker sig betydligt längre än till själva pandemiåret och påföljande epidemier. Forskaren Maria Inês Azambuja har publicerat artiklar där hon diskuterar hypotesen att den påverkat dödligheten i kranskärlssjukdom i USA och internationellt in i vår tid(1).

Azambuja pekar på olika ekologiska samband. Åldersstandardiserade dödstal i hjärtsjukdomar började öka i USA kring 1920, alltså omedelbart efter pandemin, och de födelsekohorter som hade den högsta dödligheten i pandemin är också de som haft högst dödlighet i kranskärlssjukdom senare under 1900-talet, samtidigt som dödligheten i slaganfall minskat hela 1900-talet. I områden i USA som fortfarande hade hög influensadödlighet på 30-talet började kranskärlsdödligheten minska senare på andra håll. Mycket av överdödligheten under influensaperioder beror på kranskärlssjukdom. Orsakerna till kranskärlssjukdom tycks också ha förändrats under 1900-talet, hävdar hon. I litteratur från tidigt 1900-tal framhölls faktorer relaterade till fetma och diabetes som orsaker, men när dödligheten ökade verkade högt kolesterol få större betydelse; på senare år har det svängt tillbaka åt andra hållet, då yngre kohorter har lägre kolesterolvärden men är fetare; kranskärlssjukdomen har dessutom förändrats och yttrar sig numera mer sällan som plötslig död.

Som förklaring framlägger Azambuja hypotesen att influensan gett upphov till bestående autoimmuna reaktioner som dels rubbat kolesterolomsättningen och gjort folk mer sårbara för vissa kostfaktorer, dels gett upphov till akut kärlväggsinflammation och risk för blodpropp vid nyexponering för influensavirus. Kranskärlsdödligheten ökade allteftersom de kohorter som utsattes hårdast för spanska sjukan, och efterföljande epidemier med besläktade virus, kom upp i åldrarna, men har minskat när dessa kohorter dött undan och influensasäsongerna kanske också blivit lindrigare.

Stämmer detta, kan det kanske också förklara en del av förändringarna i den manliga överdödligheten i hjärtsjukdomar under 1900-talet, som länge ökade, men nu minskar i yngre åldrar. Azambuja pekar på att män hade högre dödlighet vid spanska sjukan, vilket skulle kunna tyda på starkare inflammatorisk reaktion. Det kan tilläggas att det kan vara så att högt kolesterol har större betydelse för kranskärlssjukdom bland män, medan diabetesrelaterade faktorer har större betydelse bland kvinnor(2), vilket skulle kunna passa in på den ovan beskrivna förskjutningen av sjukdomsorsaker över tid. Det återstår att se hur de här teorierna kommer att stå sig, men det är en ganska fascinerande tanke, att folkhälsan skulle kunna påverkas under så lång tid av en influensa. Det är kanske då oroväckande med den nya influensan, att dess HA-protein (vars strukturer binder de flesta antikroppar mot influensavirus), verkar vara närmare släkt med spanska sjukan än något influensavirus som spritts bland människor efter 20-talet(3), men vem vet om den inte kommer att visa sig ha några egenskaper som i stället gör oss friskare i framtiden?

(1) Azambuja, M.I., Spanish Flu and Early 20th-Century Expansion of a Coronary Heart Disease–Prone Subpopulation, Tex Heart Inst J 2004, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15061621

(2) Div. författare, A comprehensive view of sex-specific issues related to cardiovascular disease, CMAJ 2007, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17353516

(3) Vaccin och antigen drift i hämagglutinin, SMI 2009, http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/PDF-filer/Vaccin%20och%20antigen%20drift%20i%20h%C3%A4magglutinin.pdf