lördag 12 juni 2010

Det australiensiska eländet

Jag skrev här den 24 juli förra året om problem rörande namngivning av influensautbrott. Det klassiska geografiska namnskicket, som använts för spanska sjukan, asiaten, Hongkong, Victoria, Bangkok, Sichuan, Panama etc., ansågs både i Sverige och internationellt olämpligt, eftersom det skulle kunna verka stigmatiserande på befolkningarna i de aktuella områdena. Några konkreta exempel på denna effekt har jag inte sett diskuteras. Intuitivt verkar det vara en relativt rimlig tanke om namngivningen sker efter städer eller regioner, som inte är speciellt internationellt kända sedan tidigare. Jag kommer alltid att förknippa den kinesiska provinsen Sichuan med influensa efter 1988, fast mitt perspektiv är kanske inte representativt ens för européer: andra kanske förknippar provinsen med matlagning(1). Det verkar mindre rimligt när det gäller välkända geografiska platser, som Mexico eller Hongkong. Möjligen skulle ländernas turistnäring kunna förlora på det tillfälligt, därför att folk felaktigt tror att det är större risk att bli smittad där än på andra ställen.

Men det geografiska namnskicket kan också ge upphov till förvirring, då flera utbrott kan komma från samma plats. I tekniska sammanhang namnges influensastammar fortfarande efter stället där de isolerades, men identifieras då också med virustyp, nummer och år: det virus som användes som bas för pandemivaccinet i Sverige nu i vintras har döpts till A/California/7/2009. Den A/H3N2-influensa som dominerade vintersäsongen 2008/09 i Sverige och andra europeiska länder härstammade från virus som spreds i Australien 2007(2): H3-komponenten i vaccinet säsongen 2008/09 var baserad på virusstammen A/Brisbane/10/2007. Samtidigt var den andra A-komponenten (subtyp H1N1) en annan Brisbanevariant från 2007: ett exempel på den potentiella risk för missförstånd namnskicket innebär. Det isoleras ofta varianter som skiljer sig obetydligt från andra cirkulerande stammar (t.ex. A/Umeå/1/2009), och när det inte är pandemi förundras ju virusen gradvis genom antigen drift. Man kan då fråga sig var en ny typ, som förtjänar ett nytt namn i allmänmedia, börjar, men det verkar som man ofta gått på de vaccinstammar som används internationellt.

Jag har inte sett det geografiska namnskicket användas i svenska allmänmedier under 2000-talet. Men det verkar trots allt inte vara utdött överallt i världen. Nu hittade jag nämligen en Facebookgrupp med namnet ”Influenza Australiana... 2008-2009”. Mina kunskaper i italienska är högst bristfälliga, men det verkar vara en grupp där italienare beklagar sig över influensan 2008/09, som bland den italienska allmänheten alltså verkar ha gått under namnet Australiana. En Google-sökning på frasen ”Influenza Australiana” ger 13 300 träffar, till italienska nyhetsmedier, sjukvårdssajter etc. Det hade låtit ganska underligt om någon svensk vintern 2009 sagt: ”Jag kan tyvärr inte komma...jag har fått den där otrevliga Australiensjukan, du vet...”

(1) Szechuan cuisine, Wikipedia-artikel, http://en.wikipedia.org/wiki/Szechuan_cuisine

(2) Influenza surveillance in Europe 2008/09, ECDC, http://ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/1005_SUR_Influenza_Europe.pdf

3 kommentarer:

Svenske Floyd sa...

Även om man avstår från att skapa sådana termer idag, så kan man väl inte utplåna historien. Jag kommer då aldrig att glömma vare sig asiaten eller hongkong eller bangkok, i synnerhet som jag drabbades av den sistnämnda. Klarat mej från alla de andra! "Utplåna" by the way, att sudda från sitt skrivplån, en term från innan det fanns anteckningsböcker.

Karl sa...

Jag hade aldrig tänkt på etymologin hos "utplåna". NE:s ordbok säger dock att det kommer från det fornsvenska "ut plana" (jämna med marken?), och att "skrivplån", som också kommer av "plan", är känt sedan 1762.

Svenske Floyd sa...

Tack för etymologin, det var värre än jag trodde!