onsdag 11 maj 2011

Feta nationer

I förra inlägget skrev jag om sambandet mellan kolesterolnivåer och kranskärlsdödlighet på befolkningsnivå i 2000-talets värld. En sak som anknyter till detta är sambandet mellan kostens sammansättning och sjukdom, vilket ju är hett debatterade ämnen i t.ex. Sverige idag. Den förste som presenterade starka positiva samband mellan energiandelen fett och kranskärlsdödlighet på befolkningsnivå var kanske den amerikanske forskaren Ancel Keys (1904–2004) 1953. Han har sedan anklagats för medvetet snävt urval, för att bara inkludera länder som passade in på hans hypotes. Jag vet inte hur berättigat det är: det var många länder, t.ex. Sverige, som började använda sig av det internationella ICD-systemet för dödsorsaksstatistik just i början av 50-talet, och statistik av denna typ släpar ofta efter några år. Kanske var de sex länder han inkluderade just de som hade data jämförbara med de amerikanska när han färdigställde artikeln, även om det bara några år senare gick att publicera analyser baserade på data från ett större antal länder, som visade svagare samband.

Hur som helst, i en analys från 1970, av Robert Masironi, som inkluderade 38 länder med tillgängliga data från 60-talet, fanns fortfarande relativt starka samband mellan energiandelen fett och kranskärlsdödligheten bland 55–64-åriga män (rs≈0,74), och något svagare samband med dödligheten bland kvinnor i motsvarande ålder (rs≈0,55) (1). Men samtidigt konstaterade Masironi positiva samband av ungefär samma styrka med alla möjliga faktorer kopplade till ökad välståndsutveckling, ofta starkt relaterade både till varandra och till fettandelen, som det totala energiintaget, energiandelen sackaros (vanligt socker i strösocker etc.), inkomsten per capita och energianvändningen, och han diskuterade svårigheten att dra slutsatser om orsakssamband. Hur ser sambanden ut i dagens värld?

För 44 av de länder som hade statistik över kranskärlsdödligheten 2005 tillgänglig via WHO fanns också statistik över tillgången av olika födoämnen tillgänglig via FAO. Det är samma typ av data som Masironi använde, även om FAO:s tillgångsdata är ett grovt mått på den faktiska konsumtionen. Tabellen visar resultatet för samband med energiandelen fett (se förra inlägget för förklaring).

Energiandel fett 2005 vs. dödlighet 60–64 2005
Länder (n=44)KvinnorMän
rsprsp
Alla−0,550,0001−0,390,008
15 lägst dödlighet−0,240,380,410,13
15 högst dödlighet−0,760,002−0,530,045
Högre andel fett är alltså generellt kopplat till lägre dödlighet; för kvinnor ses inversen av Masironis samband. Dock fanns en tendens till ökad dödlighet bland män i gruppen av länder med låg dödlighet. Det är den grupp där dödligheten ökade med kolesterolnivåerna, och inom hela gruppen 44 länder fanns starka positiva samband mellan energiandelen fett och kolesterolnivåerna (kvinnor: rs≈0,65, män: rs≈0,69). Tittar vi på sambandet mellan energiandelen animaliskt fett (som ofta ansetts speciellt skadligt, i alla fall med undantag för fiskfett) och dödligheten, blir resultaten likartade, och det positiva sambandet för männen i lågdödlighetsländerna blir signifikant.
Energiandel animaliskt fett 2005 vs. dödlighet 60–64 2005
Länder (n=44)KvinnorMän
rsprsp
Alla−0,350,02−0,190,22
15 lägst dödlighet0,150,60,60,02
15 högst dödlighet−0,550,04−0,130,66
För inkomst per capita (data från Gapminder), var sambanden med dödlighet också negativa för hela gruppen (kvinnor: rs≈−0,67, män: rs≈−0,55, observera att inkomstdata inte är könsspecifika), i kontrast till Masironis 60-talsdata, samtidigt som t.ex. korrelationen mellan inkomst och andelen fett fortfarande är stark (rs≈0,74), likaså mellan inkomst och kolesterol (kvinnor: rs≈0,80, män: rs≈0,83). Faktorer relaterade till ökat välstånd tycks hänga samman med ökad kranskärlsdödlighet upp till en viss nivå, varefter utvecklingen går i motsatt riktning, och hur pass fett- eller kolhydratrik kosten är kan vara av sekundär betydelse.

(1) Masironi, R., Dietary Factors and Coronary Heart Disease, Bull. WHO 1970, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5309508

Inga kommentarer: