Som du frågar

I förra inlägget diskuterade jag hur det internationella mönstret för sjukdom i cirkulationsorganen förändrats de senaste decennierna. När det gäller de stora skillnaderna i dödlighet i kranskärlssjukdom, där t.ex. många länder i Europa och Nordamerika haft hög dödlighet, och Japan och Kina låg dödlighet, har det ofta antagits att skillnader i kolesterolnivåer mellan befolkningarna spelat stor roll. Som jag skrev om här den 6 januari har minskade kolesterolvärden också tillskrivits en viktig roll för dödlighetsminskningen i Sverige sedan 1980-talet. Nyttan med läkemedel som sänker kolesterolnivåerna har också diskuterats en del i media den senaste tiden. I vilken mån kan skillnader i kolesterol förklara internationella skillnader i kranskärlsdödlighet i dagens värld?

Jag provade att kombinera data över dödligheten i kranskärlssjukdom i åldern 60–64 år med data för genomsnittlig totalkolesterol i åldern 55–64 år 2005; båda typerna av data fanns tillgängliga för 47 länder (med mycket dålig representation av låginkomstländer i t.ex. Afrika). Tabellen nedan, och diagrammen i slutet, sammanfattar resultaten. Jag beräknade (med hjälp av programmet R (1)) Spearmankorrelation mellan kolesterolvärdet och dödligheten; signifikanta (p<0,05) positiva samband, d.v.s. högre kolesterol åtföljs av högre dödlighet, visas i rött och signifikanta negativa samband, d.v.s. lägre dödlighet med högre kolesterol, i blått.

TotK 55–64 2005 vs. dödlighet 60–64 2005

Länder (n=47)	Kvinnor		Män
	rs	p	rs	p
Alla	−0,49	0,0006	−0,31	0,03
15 lägst dödlighet	0,26	0,35	0,77	0,001
15 högst dödlighet	−0,55	0,03	−0,09	0,76

Den bild som framkommer är inte helt enkel. I den moderna världen verkar det finnas ett måttligt, men signifikant, negativt samband mellan kolesterol och kranskärlsdödlighet i medelåldern, både bland män och kvinnor, om vi ser till alla länder med tillgängliga data. Bland de 15 länder som hade högst dödlighet var 14, både bland kvinnor och män, gamla sovjetrepubliker eller gamla europeiska östblocksländer, och de utmärker sig inte genom att befolkningen har högt kolesterol. För kvinnor fanns ett negativt samband även inom denna grupp. Om vi däremot tittar på de 15 länder som hade lägst dödlighet, ser vi starkt positivt samband bland män, i enlighet med den traditionella bilden; i denna grupp ingår dels östasiatiska lågdödlighetsländer som Japan, Sydkorea och Hongkong, dels välmående nord- och västeuropeiska stater. Jämför vi värdena för 45–54-åringar 1995 med dödligheten 2005 ser vi ett liknande mönster, även om de signifikanta sambanden blir färre.

TotK 45–54 1995 vs. dödlighet 60–64 2005

Länder (n=47)	Kvinnor		Män
	rs	p	rs	p
Alla	−0,40	0,005	−0,22	0,13
15 lägst dödlighet	0,18	0,52	0,84	0,00008
15 högst dödlighet	−0,1	0,72	0,09	0,76

Diagrammen (klicka för förstoring) visar samband mellan genomsnittligt totalkolesterol (anges i mmol/L) och dödlighet i kranskärlssjukdom (ICD 9-kod: 410–414, ICD 10: I20–I25) bland kvinnor och män, med några länder markerade för jämförelse. Data för dödlighet från WHO och för kolesterolnivåer från Imperial College.

(1) R Development Core Team (2010). R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org