Fler matsamband

I en artikel 1998 presenterade den svenske forskaren Uffe Ravnskov en översikt över studier av samband mellan fett i kosten och cirkulationssjukdom (1). I artikeln gjorde han en egen ekologisk översikt, av den typ jag hade i förra inlägget, över samband mellan fettkonsumtion och dödlighet på befolkningsnivå; med data från 38 länder från perioden 1983–85 för födokonsumtionen och 1989–92 för dödligheten. Han kunde konstatera svaga samband med kranskärlssjukdom (kvinnor: r≈−0,13, män: r≈0,13), och, speciellt för kvinnor, negativa samband med cirkulationssjukdom generellt (kvinnor: r≈−0,40, män: r≈−0,21), samtidigt som äldre ekologiska studier med data fram till 70-talet tenderade att visa på positiva samband med kranskärlsdödlighet. Han skriver att denna förändring över tid beror på minskad dödlighet i västvärlden och mer data från östeuropeiska länder, med låg fettkonsumtion och hög dödlighet, och inte skall tolkas som att fet mat skyddar kvinnor mot sjukdom, samtidigt som de tidigare positiva sambanden enligt hans uppfattning inte heller innebär att det ökar risken – en position som knappast är överraskande för den som sett något av hans övriga inlägg.

Ja, i 2005-översikten över fettkonsumtion vs kranskärlsdödlighet med 44 länder jag gjorde i förra inlägget hade det ju uppstått negativa samband även för män, och de negativa sambanden för kvinnor hade förstärkts jämfört med ca 15 år tidigare. Det reflekterar att trenden med minskad dödlighet i västvärlden fortsatt, samtidigt som dödligheten i många östländer ökade under 90-talet. Om vi i stället jämför energiandelen fett med den generella cirkulationsdödligheten (ICD-9: 390–459, ICD-10: I00–I99) 2005, utifrån WHO- och FAO-data, kan vi också här se en fortsättning på denna trend, med negativa samband för både kvinnor (r_s≈−0,61) och män (r_s≈−0,54) i åldern 60–64 år.

De ekologiska studier från 50-talet till 70-talet som ingick i Ravnskovs översikt är koncentrerade till kranskärlsdödlighet. Man hade noterat vad som såg ut som en alarmerande ökning av kranskärlssjukdom i USA och andra västländer, speciellt bland män, vilket inte gällde andra cirkulationssjukdomar, som slaganfall. Jag gjorde nu också en jämförelse av fettandelen vs den generella cirkulationsdödligheten (ICD-8: 390–459) bland 60–64-åringar 1970, med data från 53 länder, och kunde se ett samband för män (r_s≈0,48), men inte för kvinnor (r_s≈0,02); det är alltså för männen som sambandet blivit omvänt på 35 år (men det finns, som sagt, bara en delvis överlappning med de länder som ingick i jämförelsen 2005).

Men även andra typer av sjukdom än kärlsjukdom har satts i samband med fettkonsumtionen. I en artikel från 1975 kunde forskaren Kenneth Carroll presentera starka positiva samband mellan fettkonsumtionen, mätt i g fett per dag och person, och dödligheten i bröstcancer bland kvinnor, med data från 60-talet (2). Detta samband ser däremot ut att stå sig i viss mån i dagens värld. Jag jämförde fettkonsumtionen med bröstcancerdödligheten (ICD-9: 174, ICD-10: C50) bland 60–64-åriga kvinnor 2005 och hittade måttligt starka positiva samband med energiandelen fett (r_s≈0,37) och den dagliga fettmängden (r_s≈0,39).

Som diskuterades i förra inlägget, kan energiandelen fett för ett land ses som ett grovt mått på välståndsutvecklingen (i alla fall relativt andra länder vid samma tid), och utifrån detta passar alla de nämnda observationerna in i ett visst mönster för hur panoramat för åldersrelaterad dödlighet förändras när samhällen går mot ökad välstånd och mer överlevnadsgynnsam miljö, som jag diskuterat en del tidigare här. Först minskar infektioner, varvid kärlsjukdomar tenderar att bli dominerande som dödsorsak. Efter hand kommer åldersspecifika dödstal även i dessa att minska, vilket inleds på ett tidigare stadium bland kvinnor, varvid dödligheten i bl.a. tumörsjukdomar får större relativ betydelse.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar energiandelen fett vs dödligheten i bröstcancer bland kvinnor och sjukdom i cirkulationsorgan 2005 i åldersgruppen 60–64 år för samtliga länder/regioner med dödsorsaks- och befolkningsdata för åldersgruppen tillgängliga via WHO och uppgifter om födotillgång tillgängliga via FAO. Index: 1. Belgien, 2. Bulgarien, 3. Cypern, 4. Danmark, 5. Egypten, 6. Estland, 7. Finland, 8. Frankrike, 9. Grekland, 10. Irland, 11. Island, 12. Israel, 13. Japan, 14. Kazakstan, 15. Kirgizistan, 16. Kroatien, 17. Lettland, 18. Litauen, 19. Luxemburg, 20. Maldiverna, 21. Malta, 22. Mauritius, 23. Moldavien, 24. Nederländerna, 25. Norge, 26. Nya Zeeland, 27. Polen, 28. Rumänien, 29. Ryssland, 30. Schweiz, 31. Serbien, 32. Slovakien, 33. Slovenien, 34. Spanien, 35. Storbritannien, 36. Sverige, 37. Sydkorea, 38. Tjeckien, 39. Tyskland, 40. Ukraina, 41. Ungern, 42. USA, 43. Uzbekistan, 44. Österrike

(1) Ravnskov, U., The questionable role of saturated and polyunsaturated fatty acids in cardiovascular disease, J Clin Epidemiol. 1998, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9635993

(2) Carroll, K.K., Experimental evidence of dietary factors and hormone-dependent cancers, Cancer Res. 1975, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1104150