SvD hade häromdagen en artikel där de diskuterade eventuella samband mellan mjölkkonsumtion och prostatacancer (1). Här förekommer en hel del epidemiologi. Det sägs att 2398 män i Sverige dog av prostatacancer 2010, och att det är fler än bröstcancer och lungcancer. Det är en uppgift från den officiella statistiken, som finns hos Socialstyrelsen och WHO. Det är alltså fler dödsfall än lungcancer för något av könen, men färre än summan av lungcancerdödsfallen för båda könen. Det kan också nämnas att dödstalen i andra typer av könsrelaterad cancer än prostatacancer är mycket låga bland män, fast det finns flera olika könsrelaterade cancerformer som inte är helt ovanliga dödsorsaker bland kvinnor, och att andelen av alla dödsfall som tillskrivs någon typ av cancer i bröst/könsorgan (ICD-10: C50–C63) är ungefär lika stor bland kvinnor (5,7 procent) som bland män (5,6 procent). Prostatacancer var också en mindre vanlig dödsorsak bland män än bröstcancer bland kvinnor i Sverige fram till 1980-talet, men dess relativa betydelse har sedan ökat genom ökad livslängd och kanske ändrat sätt att rapportera dödsorsaker bland äldre.
Sedan följer internationella jämförelser. Det hävdas bl.a. att Sverige och andra länder i Skandinavien ligger på topp bortsett från ”delar av Centralafrika, Elfenbenskusten och i Karibien där män bär på en särskild genetisk riskfaktor” och att ”[n]är SvD prickar ut de länder där människor konsumerar mest mejerivaror på en världskarta så visar det sig vara samma länder som har högst dödlighet i prostatacancer”.
Diagrammet nedan visar dödstal i prostatacancer bland män för senaste tillgängliga år, för alla befolkningar med officiell statistik, som gör att dödstal kan beräknas för hela åldersintervallet upp till 85– år, tillgänglig 2001 eller senare (62 befolkningar). Observera att de afrikanska och karibiska befolkningar som nämns i artikeln är dåligt representerade i dessa data: uppgifterna om dessa måste bygga på annat än nationell statistik som rapporteras till WHO.
Dödstalen för Sverige ligger mycket riktigt kring den 90:e percentilen i alla åldersgrupper över 65 år, men lägre relativt andra befolkningar, i lägre åldersgrupper. I SvD-artikeln nämns USA och Canada som länder som har hälften så hög dödlighet som Sverige, tros att de ”annars brukar utmärka sig för en mer ohälsosam livsstil än vår”, och japaner och koreaner nämns som grupper som drabbas ”mycket sällan”, om de inte flyttar till USA eller Sverige. Ja, kurvan för USA ligger nära medianen, och kurvan för Japan ligger klart lägre än USA och Sverige, över hela åldersspannet, fast Japan ser ut att förlora en del av sin relativa fördel i höga åldersgrupper. Det kan tyda på lägre förekomst av faktorer som bidrar till aggressiv prostatacancer i dessa befolkningar, speciellt Japan, jämfört med Sverige. Men om vi t.ex. ser till kurvan för Ukraina ligger den nära den 90:e percentilen, och klart över Sverige, i åldersgrupperna under 65 år. Efter 65 års ålder planar emellertid ökningen ut, och i den översta åldersgruppen, 85– år, har Ukraina t.o.m. lägre rapporterade dödstal än Japan.
Mönstret för dödstal i prostatacancer i relation till åldern tycks alltså följa det mönster som jag diskuterat här 20 september, i samband med diskussionen om Camerons uttalanden, och 20 oktober rörande tumörsjukdomar i allmänhet. Dödstalen ökar snabbare med åldern i länder med initialt låga dödstal, som Sverige, jämfört med länder med höga dödstal, som Ukraina. Detta kan innebära att det ser ut som Sverige har exceptionellt höga dödstal i prostatacancer om vi sammanfattar dödstalen för befolkningen som helhet och då standardiserar till en befolkning med hög medelålder, men det behöver inte innebära att miljön i Sverige är speciellt ogynnsam när det gäller denna sjukdom.
Jag gjorde också en beräkning av korrelationen mellan uppgifter om mjölkkonsumtion (milk−butter, g/dag 2007) från FAO och dödlighet i prostatacancer, dels genomsnittliga dödstal över åldersspannet i åldersgrupperna under 65 år, dels över 65 år (med hjälp av R (2)), för de 55 befolkningar där både dessa uppgifter och de ovannämnda uppgifterna om dödstal fanns tillgängliga. Det fanns ett samband för den äldre gruppen (Kendalls τ≈0,33, p≈0,0003), men inte för den yngre gruppen (Kendalls τ≈0,09, p≈0,31).
 |
 |
 |
| Diagrammen (klicka för förstoring) visar ln-transformerade dödstal i prostatacancer (ICD-9: 185, ICD-10: C61) för män för senast tillgängliga år, samt median och 10:e och 90:e percentil för alla befolkningar med statistik över åldersspannet tillgänglig 2001 eller senare, samt mjölkproduktkonsumtion (d.v.s. mjölk för direktkonsumtion eller som används till olika mjölkprodukter, utom smör) g/dag 2007 vs genomsnittlig prostatacancerdödlighet i åldersgrupperna under och över 65 år för senast tillgängliga år. Rådata tillgängliga via WHO (dödstal) och FAO (livsmedelskonsumtion). Index: 1. Albanien, 2. Armenien, 3. Australien, 4. Azerbajdzjan, 5. Belgien, 6. Bulgarien, 7. Canada, 8. Cypern, 9. Danmark, 10. Estland, 11. Finland, 12. Frankrike, 13. Georgien, 14. Grekland, 15. Irland, 16. Island, 17. Israel, 18. Italien, 19. Japan, 20. Jordanien, 21. Kazakstan, 22. Kirgizistan, 23. Kroatien, 24. Kuwait, 25. Lettland, 26. Litauen, 27. Luxemburg, 28. Malta, 29. Mauritius, 30. Moldavien, 31. Nederländerna, 32. Norge, 33. Nya Zeeland, 34. Polen, 35. Portugal, 36. Rumänien, 37. Ryssland, 38. Schweiz, 39. Serbien, 40. Slovakien, 41. Slovenien, 42. Spanien, 43. Storbritannien, 44. Sverige, 45. Sydafrika, 46. Sydkorea, 47. Thailand, 48. Tjeckien, 49. Tyskland, 50. Ukraina, 51. Ungern, 52. USA, 53. Uzbekistan, 54. Vitryssland, 55. Österrike |
(1) Ennart, H., Mjölk möjlig orsak till prostatacancer, SvD 2011-12-18, http://www.svd.se/mat-och-vin/mjolk-mojlig-orsak-till-prostatacancer_6716791.svd
(2) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar