När det gäller riskfaktornivåerna finns det studier som pekar åt det hållet. År 2007 publicerades resultat från undersökningar av 20–79 år gamla österrikare födda 1905–84 gjorda under perioden 1985–2005 (1). Yngre kohorter hade lägre totalkolesterol, triglycerider och blodtryck, men också högre BMI och blodsocker, inom alla åldersgrupper som kunde följas. Reduktioner av denna typ kan, som påpekas i artikeln, inte gärna enbart bero på ökad läkemedelsbehandling. Allmän följsamhet med kostråd eller liknande som införs vid ett visst tillfälle och riktar sig till alla åldersgrupper skulle inte heller ge upphov till sådana effekter. Forskarna tolkar resultaten som att de ger stöd åt hypotesen om att inflytande tidigt i livet är av betydelse för riskfaktornivåer livet igenom.
En undersökning från Norr- och Västerbotten under perioden 1986–2004 visade att kolesterolnivåerna hos kohorter födda före 1940 sjönk över tid, vilket kan vara en åldersrelaterad effekt eller i viss mån en effekt av medicinering. Inom kohorter födda efter 1940 skedde inga större periodförändringar, men de hade generellt lägre värden för yngre kohorter och lägre värden än kohorterna födda före 1940 inom motsvarande åldrar (2). I en statistisk analys verkade inte födelsekohort ha någon större betydelse för att förklara kolesterolnivåerna, men det ser ut som de använt en enkel linjär modell som jag misstänker inte är lämpad för att skilja mellan effekter av ålder, period och födelsekohort. Hur detta skall hanteras i en formell statistisk analys är ett omdiskuterat problem, som vad jag kan se inte har någon allmänt accepterad lösning i dagsläget (3).
Går det att se några kohorteffekter när det gäller utvecklingen av dödstalen i t.ex. Sverige? I mitt inlägg här den 18 mars visade jag utvecklingen av dödstalen i hjärtsjukdomar och slaganfall i Sverige indelad efter födelsekohort. När det gäller hjärtsjukdomar bland kvinnor och slaganfall sågs ett mönster där yngre kohorter hade lägre dödstal än yngre inom i stort sett alla åldrar som kunde följas. När det gäller hjärtsjukdomar bland män, som är den grupp som varit mest utsatt för ”epidemin”, verkade det dock som om en minskning över hela åldersspannet började på 1980-talet; det är alltså en s.k. periodeffekt snarare än en kohorteffekt.
I diagrammen nedan visas andelen dödsfall i akut hjärtinfarkt (AHI) i relation till åldern bland födelsekohorter av svenskar centrerade kring åren 1888–1958 (med data från perioden 1970–2010, då diagnosen finns klart definierad först i ICD-8, som infördes i Sverige 1969). Eftersom de totala åldersspecifika dödstalen generellt varit på nedgående sedan 1970-talet visar en minskning av AHI-dödlighetens andel att dödstalen i AHI minskar snabbare än den totala dödstalen. Mönstret, som jag berörde i förra inlägget, att andelen dödsfall sjunker vid hög ålder återfinns även inom de äldre kohorterna, innan den generella minskningen av dödstalen började. Detta är i enlighet med antagandet att effekten beror på en utarmning av personer känsliga för AHI (eller den sjukdomsprocess som ledde fram till de flesta dödsfall i AHI inom denna befolkning) inom befolkningen med stigande ålder, snarare än att det främst är periodvis minskning av dödstalen som gör att t.ex. män födda på 1920-talet inte har haft lika hög andel AHI-dödsfall på 2000-talet som på 1980-talet.
Det kan vara periodeffekter, av t.ex. rökstopp och förbättrad sjukvård, som gjort att t.ex. minskningen av andelen börjat vid en tidigare ålder bland män 1925–30 än män födda 1915–20. Kanske är det inte heller någon som ifrågasätter att sådana faktorer åtminstone haft viss betydelse för de minskade AHI-dödstalen. Det går dock också att göra en del observationer som pekar på betydelsen av kohorteffekter. Andelen vid 75–79-års ålder för kohorten centrerad kring 1918 (d.v.s. 1995) är nästan lika hög som för de tidigare kohorterna, fast en minskning av andelarna i yngre åldrar kan observeras 1995 eller ännu tidigare. Män födda på 1910-talet har förblivit en AHI-utsatt grupp genom livet. Liknande mönster kan även ses bland kvinnor.
 |
 |
| Diagrammen (klicka för förstoring) visar andelen av den totala dödligheten relativt åldern, inom kohorter indelade efter centralår (för beskrivning av metoden, se mitt inlägg den 14 juli, bland kvinnor och män i Sverige för akut hjärtinfarkt (ICD-8/9: 410, ICD-10: I21–I22). Rådata tillgängliga via WHO (och SCB:s tryckta rapporter för antalet med akut hjärtinfarkt före 1987). |
(1) Ulmer, H. m.fl., Secular trends in cardiovascular risk factors: an age-period cohort analysis of 698 954 health examinations in 181 350 Austrian men and women, J Intern Med., 2007, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17547712
(2) Eliasson, M., m.fl., Time trends in population cholesterol levels 1986–2004: influence of lipid-lowering drugs, obesity, smoking and educational level. The northern Sweden MONICA study, J Intern Med., 2006, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17116006
(3) Tu, Y.K., Smith, G.D. och Gilthorpe, M.S., A new approach to age-period-cohort analysis using partial least squares regression: the trend in blood pressure in the Glasgow Alumni cohort, PLoS One, 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21556329
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar