fredag 25 maj 2012

Ljusnande framtid?

SCB har i dagarna publicerat befolkningsframskrivningar innehållande prognoser fram till 2060 i den rapport som publicerats (och även fram till 2110 i statistikdatabasen; uppgifterna efter 2060 lämnas dock därhän här) (1). Utifrån antaganden om utveckling av födelse- och dödstal och in- och utvandring beräknas det att Sveriges befolkning kommer att öka till 11,6 miljoner år 2060.

Givetvis finns ett element av osäkerhet i alla dessa prognoser. Låt oss koncentrera oss på utvecklingen av dödstal. Jag skrev här den 22 mars om, ofta citerade, prognoser baserade på en fortsatt linjär ökning av den förväntade livslängden från födseln, som implicerar att de flesta barn födda i rika länder idag skulle bli 100 år. Å andra sidan har det ibland rapporterats att livslängden hos kvinnor i Sverige ”kan vara på väg att sänkas” och att orsaken till detta är ”stress” (2). Det har också, från olika håll, hävdats att ökad fetma eller miljögifter skulle leda till sänkt livslängd i framtiden. I den nu aktuella framskrivningen har SCB beräknat att förväntad livslängd från födseln kommer att ha ökat till ca 89/87 år bland kvinnor/män i Sverige 2060.

SCB:s prognos bygger på extrapolering av tidstrender för åldersspecifika dödstal under de senaste decennierna. Här kunde det kanske invändas att sämre eller bättre hälsa inom yngre födelsekohorter skulle kunna leda till framtida trendbrott när det gäller dödstal i högre åldrar, och att det i denna typ av prognoser tas otillräcklig hänsyn till detta, dels eftersom dödstalen i yngre åldrar är så låga att förändringar där, annat än extrema relativa ökningar, inte får någon större betydelse för den förväntade livslängden, dels därför att dödligheten bland yngre till stor del utgörs av olyckor och självmord, vilket kan dölja trender för åldersrelaterade sjukdomar, som emellertid kan få stor betydelse för den totala dödligheten i dessa kohorter i framtiden.

Diagrammen nedan visar kohortvis utveckling av dödstal i de sjukdomsgrupper som upptar det mesta av den åldersrelaterade dödligheten i Sverige, alltså sjukdomar i cirkulationsorganen och tumörer. För att motverka effekten av tillfälliga svängningar, speciellt i åldrar med få dödsfall, visas för födelsekohorten centrerad kring år å i åldersintervallet [a,b] genomsnittliga dödstal i detta åldersintervall i tidsintervallet [å+a, å+a+4]. Jag har inkluderat kohorter från 1881 (den äldsta kohort som med dessa data, som är tillgängliga för perioden 1951–2010, kunde följas från åldersintervallet [70,74]), till 1971 (den yngsta kohort som kunde följas till intervallet [35,39].

Vi kan observera att (1) för tumörsjukdomar har dödstalen inte förändrats mycket för kohorter födda fram till 1930-talet, men för senare födda kohorter ses en trend med sjunkande dödstal bland yngre kohorter, bland såväl kvinnor som män och (2) för sjukdomar i cirkulationsorganen ses genomgående ett negativt samband mellan födelsekohort och åldersspecifika dödstal bland kvinnor och inga större förändringar för män fram till perioden (d.v.s. summan av ålder och kohort) kring 1980, men därefter lägre dödstal i yngre kohorter också bland dessa (även om speciellt trenderna i de högsta åldersgrupperna får tolkas med viss försiktighet på grund av multisjuklighet och risken för artificiella trender). Dessa observationer kan tala emot att de kohorter av svenska kvinnor och män som kommer upp i åldrarna under de närmaste decennierna kommer att vara utsatta för högre åldersspecifik dödlighet i åldersrelaterade sjukdomar jämfört med äldre kohorter.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar ln-transformerade dödstal i tumörer (ICD-7/8/9: 140–239 , ICD-10: C00–D48) och sjukdomar i cirkulatiosorgan (ICD-7: 330–334+400–468, ICD-8/9: 390–459, ICD-10: I00–I99) bland kvinnor och män i Sverige för födelsekohorter centrerade kring åren 1881–1971, med 10-åriga intervall (se text för närmare förklaring). Rådata tillgängliga via WHO.

(1) Sveriges framtida befolkning 2012–2060, SCB 2012, http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?publobjid=16592

(2) Tagesson, S./TT, Stress gör att kvinnor dör tidigare, GP 2012-03-09, http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.884009-stress-gor-att-kvinnor-dor-tidigare

måndag 14 maj 2012

Elden på brandstationen

SVT:s senaste avsnitt av Dokument utifrån är en dokumentär om planerat åldrande hos olika typer av produkter – de är gjorda för att bara hålla en viss tid för att användarna skall tvingas köpa nytt och på så sätt hålla försäljningen igång, vilket knappast är ekologiskt hållbart i längden (1). Ämnet med planerat åldrande är utan tvivel intressant och viktigt att ta upp. Ett exempel, som gavs i programmet, är glödlampor: de har sedan 1930-talet varit gjorda för att hålla 1000 timmar under normala driftsförhållanden, trots att det är tekniskt möjligt att få glödlampor att fungera under betydligt längre tid så. På brandstationen i Livermore i Kalifornien finns det t.ex. en glödlampa som uppges ha lyst i stort sett kontinuerligt sedan 1901; den har numera också en egen hemsida med webbkamera (som enligt uppgift fått bytas efter tre år) och diverse faktauppgifter (2).

Kan det vara så att lampan i Livermore innehåller någon teknologi, som skulle kunna innebära en lösning på världens belysningsproblem, om kommersiella hinder mot långlivade produkter kunde övervinnas? Kanske finns det skäl att inte ha alltför stora förhoppningar på denna punkt. Den aktuella lampan är, enligt (2), en koltrådslampa som numera körs på en effekt av 4 watt, via en dedikerad strömkälla, och när man studerar bilder på den kan man lägga märke till det svaga, rödgulaktiga skenet. När det gäller glödlampor finns det en trade-off mellan ljusutbyte och livslängd. Glödtråden kan approximativt beskrivas som en svartkropp; vid t.ex. normal rumstemperatur avges mest infraröd, för människan osynlig, strålning och nästan inget synligt ljus. Vid en temperatur bortåt 1000 K får man ett rödaktigt sken och, med ytterligare ökad temperatur, rödgult sken, som hos Livermorelampan. Ökar man temperaturen ännu mer får man ett vitare ljus och högre ljusutbyte, men man förkortar samtidigt lampans livslängd.

När en vanlig glödlampa körs på den spänning den saluförs som avsedd för ligger glödtrådens temperatur på strax under 3000 K. I halogenlampor kan man höja temperaturen och ljusutbytet något utan att förkorta livslängden, i förhållande till vanliga glödlampor, p.g.a. den speciella gasfyllningen. Teoretiskt skulle en svartkropp ge maximalt utbyte av synligt ljus (i nivå med ett modernt lysrör) vid en temperatur på ca 6600 K, men inga kända material går att använda som glödtråd vid en sådan hög temperatur (3). Det skulle alltså med största sannolikhet bli rätt höga elkostnader om vi täckte våra belysningsbehov med lampor som drevs på samma sätt som den i Livermore.

Som jag skrev i inlägget här den 21 november förra året, tror jag nog snarare att LED-lampor, som är långlivade, effektiva och kvicksilverfria, kommer att användas i allt större utsträckning för olika typer av belysningsändamål i framtiden.

(1) Glödlampskonspirationen, SVT Dokument utifrån, http://svt.se/2.174811/1.2795206/glodlampskonspirationen

(2) Livermore, Californias centennial light, http://www.centennialbulb.org/index.htm

(3) Klipstein, Donald L., The great Internet light bulb book I, http://freespace.virgin.net/tom.baldwin/bulbguide.html#eff

onsdag 9 maj 2012

Framåt mars

Idag har preliminär befolkningsstatistik för mars i år offentliggjorts (1). Jag skrev här den 5 april om att det gick se en överdödlighet i februari, som till stor del kunde antas vara relaterad till influensan. Även för mars ses nu en ökad dödlighet jämfört med de närmast föregående åren, vilket väl var väntat med tanke på den relativt höga incidens i laboratorieverifierad influensa bland äldre som rapporterats ända fram till vecka 13. I mars 2012 dog 4652 kvinnor och 4066 män (genomsnitt för marsmånaderna 2009–11 är 4211 kvinnor och 3864 män). Under hela det första kvartalet har i genomsnitt 146 kvinnor och 133 män/dag dött över en 91-dagarsperiod. Under 2010 och 2011 var det motsvarande period (då 90 dagar, eftersom det inte var skottår) 137 och 139 dödsfall bland kvinnor och 129 och 128 dödsfall bland män; en genomsnittlig dag under första kvartalet 2009, då det också var ganska mycket influensa bland äldre, under i första hand januari, dog 147 kvinnor och 134 män.

Om vi hade nyår i april, vilket är fallet i t.ex. en del asiatiska kalendrar (2), skulle det för det närmast gångna året nästan säkert registreras en något reducerad livslängd jämfört med tidigare år, speciellt bland kvinnor. Senast det inträffade i Sverige var annars 1999, då det var hög influensaaktivitet i slutet av året. Som det ser ut nu är det väl tveksamt om något sådant fenomen kommer att visa sig för 2012. Det kan det bli något reducerade dödstal de kommande månaderna, på grund av selektiv överlevnad, och om det inte kommer någon influensa där äldre är hårt utsatta före nyår, kommer livslängden för 2012 troligen ändå att bli högre än för 2011. Kanske blir säsongen 2012/13 ganska lugn, eftersom många nu fått immunitet mot cirkulerande A(H3N2) och A(H1N1)pdm09 inte tycks ha driftat iväg i någon större utsträckning under de år den cirkulerat. Frågan är om den senare influensan kommer att överleva i längden, eller om den blir utkonkurrerad av mer anpassliga A(H3N2)- och B-varianter.

I varje fall görs det en del när det gäller att ta fram influensavacciner med bredare skyddseffekt än de som finns på marknaden idag. Idag rapporterar SVT om forskning på vacciner som riktar in sig på att skapa antikroppsskydd mot stammen på HA-proteinet, som sitter på influensavirusets yta, i stället för proteinets föränderliga huvud (3). Återstår att se vart det leder; tidigare har forskning kring bredare influensavacciner till stor del gått ut på att skapa cellmedierad immunitet mot interna proteiner i viruset.

(1) SCB befolkningsstatistik (Tabeller och diagram, månadsstatisk för riket), http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx

(2) New Year, Wikipedia-artikel, http://en.wikipedia.org/wiki/New_Year

(3) Enhetsvaccin mot influensa skymtar, TT 2012-05-09, http://svt.se/2.108068/1.2797033/enhetsvaccin_mot_influensa_skymtar