Låt oss titta på internationella samband mellan tillgång av de olika nutrienter jag hade med i tabellerna i nyårsdagens inlägg och dödligheten i denna typ av cancer. Tabell 1 nedan visar samband (Kendalls τ, beräknat med R (2)) mellan tillgång (i g/capita/dag) av olika nutrienter 2007, enligt FAO-data, och genomsnittligt dödstal i kolorektal cancer (ICD-9: 153–154, ICD-10: C18–C21) i åldersgrupperna under och över 65 år, enligt WHO-data, för senaste tillgängliga år efter 2001, för samma 56 befolkningar som fanns med i nyårsdagsinlägget. Dessutom visas samband med dödstal i kranskärlssjukdom (IHD, ICD-9: 410–414, ICD-10: I20–I25) och slaganfall (ICD-9: 430–438, ICD-10: I60–I69) för motsvarande kön före och efter 65 års ålder. Samband där τ>0 och p<0,05 (faktorn har ett samband med ökade dödstal) visas i rött; samband där τ<0 och p<0,05 (faktorn har ett samband med minskade dödstal) visas i blått.
Kvinnor | Män | |||
---|---|---|---|---|
0–64 | 65– | 0–64 | 65– | |
Fett | 0,05 | 0,32 | 0,09 | 0,32 |
Veg. fett | −0,07 | 0,15 | 0,01 | 0,13 |
Anim. fett | 0,17 | 0,39 | 0,19 | 0,41 |
Protein | 0,00 | 0,21 | 0,04 | 0,25 |
Veg. protein | −0,10 | −0,23 | −0,17 | −0,20 |
Anim. protein | 0,03 | 0,30 | 0,06 | 0,32 |
Mjölk | 0,05 | 0,21 | 0,06 | 0,20 |
Raff. socker | 0,13 | 0,14 | 0,09 | 0,13 |
IHD 0–64 | 0,08 | −0,19 | 0,12 | −0,12 |
IHD 65– | 0,15 | −0,06 | 0,19 | −0,01 |
Slaganfall 0–64 | 0,07 | −0,24 | 0,13 | −0,12 |
Slaganfall 65– | 0,14 | −0,12 | 0,15 | −0,07 |
Det ser ut som sambanden är i linje med vad som hävdas DN-artikeln: det finns relativt starka positiva τ-korrelationer mellan fett och protein, speciellt från animaliska källor, och dödstal i kolorektal cancer, speciellt efter 65. Men vi kan notera att det är i stort sett samma kostfaktorer som på 50-talet visade positiva korrelationer med dödstal i IHD på befolkningsnivå men idag snarare visar negativa korrelationer, vilket visades i nyårsdagsinlägget. Dödstalen i kolorektal cancer före 65 års ålder visar en tendens till svagt positiv korrelation med dödstalen i IHD och slaganfall, medan dödstalen efter 65 års ålder visar en tendens till svagt negativ korrelation. En cancerform som, till skillnad från kolorektal cancer, under lång tid varit på nedåtgående i höginkomstländer är magsäckscancer. Tabell 2 nedan visar samma typ av samband som tabell 1 för magsäckscancer (ICD-9: 151, ICD-10: C16).
Kvinnor | Män | |||
---|---|---|---|---|
0–64 | 65– | 0–64 | 65– | |
Fett | −0,40 | −0,26 | −0,36 | −0,22 |
Veg. fett | −0,28 | −0,11 | −0,27 | −0,18 |
Anim. fett | −0,34 | −0,28 | −0,32 | −0,18 |
Protein | −0,31 | −0,21 | −0,26 | −0,11 |
Veg. protein | 0,14 | 0,14 | 0,19 | 0,14 |
Anim. protein | −0,38 | −0,28 | −0,34 | −0,18 |
Mjölk | −0,18 | −0,13 | −0,13 | −0,10 |
Raff. socker | −0,24 | −0,32 | −0,13 | −0,29 |
IHD 0–64 | 0,44 | 0,28 | 0,47 | 0,34 |
IHD 65– | 0,42 | 0,28 | 0,36 | 0,34 |
Slaganfall 0–64 | 0,50 | 0,30 | 0,56 | 0,40 |
Slaganfall 65– | 0,48 | 0,36 | 0,56 | 0,41 |
Tabell 2 visar generellt på motsatta samband med kostfaktorer jämfört med tabell 1. Befolkningar med högre fett-, protein- och sockertillgång tenderar att ha lägre dödstal i magsäckscancer. Dessutom finns relativt starka positiva samband mellan dödstal i IHD och slaganfall och dödstal i magsäckscancer. Minskningen av magsäckscancer har satts i samband med förbättrad livsmedelshantering och mindre infektioner av ”magsårsbakterien”, H. pylori. Vi kan se att kolorektal cancer passar in på det generella mönstret att olika cancersjukdomar får ökad betydelse för åldersspecifik dödlighet när befolkningar kommer till det stadium där dödstal i kärlsjukdomar börjar minska, samtidigt som magsäckscancer avviker från det mönstret, och en tolkning av detta är att det beror på att de kroniska infektioner som minskat i rika länder är en nödvändig orsak till en stor andel av fallen i magsäckscancer. De faktorer som ger upphov till kolorektal cancer har vi däremot inte lyckats undanröja, men de svagare sambanden med kostfaktorer utmärkande för ökat välstånd, och tendensen till positiva samband med kärlsjukdomar, för kolorektal cancer före 65 års ålder, kan visa på en viss framgång när det gäller att förlänga överlevnaden och kanske uppskjuta insjuknandet när det gäller denna sjukdom.
Jag kan nämna en studie från 2000, som kan ses som en illustration av de komplexa sambanden mellan trender för de ovannämnda åldersrelaterade sjukdomstillstånden. Forskarna hade studerat samband mellan längd och dödstal bland medelålders skottar (3). De hittade negativa samband mellan längd och total dödlighet, samt dödstal i IHD, slaganfall, sjukdomar i andningsorganen och magsäckscancer. Samtidigt hittade de positiva samband mellan längd och dödstal i just kolorektal cancer och lymfom. Som de konstaterar är detta i linje med trender över tid under andra halvan av 1900-talet i Storbritannien: befolkningens längd har varit på uppgående, och under samma tid har livslängden ökat och dödstalen minskat i de orsaker som samvarierade med minskad längd, medan de inte haft samma gynnsamma utveckling för de orsaker som samvarierade med ökad längd.
(1) Bojs, K., För mycket kött bakom många fall av cancer, DN 2012-01-22, http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-av-cancer
(2) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org
(3) Smith, G.D. m.fl., Height and risk of death among men and women: aetiological implications of associations with cardiorespiratory disease and cancer mortality, J Epidemiol Community Health. 2000, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10715741