För litet mikrober?

När jag var barn, var det framför allt två saker jag kunde se som omedelbara orosmoment när det gällde den fysiska hälsan hos mig och de i min omgivning som inte var gamla. Den ena var olika akuta infektioner, som under en kortare tid gav människor symptom som hindrade dem i deras aktiviteter och tvingade dem till isolering p.g.a. smittorisk. Den andra var allergier, som innebar bestående restriktioner i människors livsföring: att de t.ex. inte kunde äta vissa saker eller inte kunde ha kontakt med pälsdjur, eller ens nära kontakt med andra som hade det, utan att drabbas av akuta symptom. Jag var själv inte allergisk, men jag såg det förstås bland många i min omgivning. Jag fick också höra att allergierna ökat, och den förklaring jag fick var att det berodde på ökade utsläpp.

Nu är det många som anser att de båda kategorierna av hälsofaror befinner sig i en sorts antagonistiskt förhållande till varandra: ökningen av allergier förklaras, åtminstone till en del, av att barns immunförsvar inte får rätt stimulans i den sterila miljö vi skapat i västvärlden, för att bekämpa infektionerna. DN refererade häromdagen till en studie som visade på en korrelation mellan smitta med magsårsbakterien Heliobacter pylori i barndomen och lägre risk för astma. Kanske är bakterien en indikation på en allmänt mindre steril miljö; andelen bärare har i alla fall minskat kraftigt i västvärlden. Smittskyddsinstitutet oroar sig för att det sprids ett farligt budskap: lev smutsigare och bli friskare! De undrar om det finns något land med låg hygienisk standard där folk är friskare och lever längre än i Sverige. Nej, säkerligen inte när det gäller livslängden, och antagligen inte heller när det gäller friskheten, även om det inte är lätt att mäta.

När det gäller just H. pylori påpekar de att den kan orsaka magcancer. I denna artikel diskuteras förhållandet mellan infektioner och cancer. Akuta infektioner med feberanfall korrelerar i en del studier med minskad cancerrisk, samtidigt som kroniska infektioner, t.ex. med H. pylori eller HPV, anses öka risken för vissa cancerformer. Risken att drabbas av magsäckscancer i Sverige var, enligt vår officiella statistik, 4–5 gånger större i början av 1960-talet jämfört med de senaste åren. Hur stor betydelse kan minskningen av H. pylori ha här?

Smittskyddsinstitutet pratar också om att evolutionen ”går fortare än vi någonsin tror”, och att vi kan ”anpassas till det hygieniska samhället”. Ja, det är säkert en väldig evolutionär fördel för oss här i västvärlden att inte drabbas av allergier, så att de anlag som ger upphov till allergibenägenhet nog är borta om några generationer. Nej, en mer välvillig tolkning är väl att de syftar på den vetenskapliga evolutionen: att vi skall hitta någon form av behandling som gör det möjligt att undvika allergier även i ett samhälle med låg förekomst av infektioner.