Minnesvärd framtidsprognos

Svenska medier har i dagarna rapporterat om att minst varannan nu levande svensk kan komma att drabba av demens under livstiden (1). Bakgrunden är en studie av personer över 85 år som inletts i Umeå 2000, där man sett att prevalensen av demens ökat med 40 procent på ”fem–sju år”, enligt vad forskaren Yngve Gustafson rapporterar. Detta sätts i samband med en kraftigt ökad prevalens av kranskärlsopererade, där en stor andel blivit dementa. Det uppges att man skall försöka kartlägga faktorer i samband med dessa operationer, som skulle kunna påverka de äldres hjärnor negativt.

Men bortsett från detta har man konstaterat att olika faktorer som tenderar att öka, eller påskynda, kärlsjukdom också ökar risken för demens (2), och med hänsyn till det kanske sambandet i alla fall inte bara behöver vara relaterat till effekter av kirurgin; snarare finns gemensamma bakomliggande orsaker till både demensutveckling och behovet av kranskärlsoperation. Om miljön blir mer gynnsam för överlevnad vid kärlsjukdom (vilket ju är vad vi sett i Sverige under många år), kan detta då bidra till ökad prevalens av demens bland äldre.

En tydlig tendens de senaste årtiondena har varit att demens och besläktade tillstånd allt oftare rapporteras som underliggande dödsorsak bland äldre i Sverige och övriga västvärlden. En viktig fråga är i vilken mån det förklaras av konstlade trender i rapporteringen. Diagrammen nedan visar andelen dödsfall bland personer över 85 år i Sverige sedan 1987 (då klassifikationen ICD-9 infördes), som tillskrivits vissa orsaker som kan vara av intresse i detta sammanhang.

Jag har utgått från en vid definition av demensrelaterade tillstånd, som innefattar neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers och Parkinsons sjukdom och det som benämns som ”organiska” psykiska störningar, där bl.a. ospecifik och vaskulär demens ingår. Andelen dödsfall bland personer över 85 år som tillskrivs denna grupp har under perioden 1987–2010 ökat från 3,2 till 13,7 procent bland kvinnor och från 1,6 till 8,6 procent bland män.

Det är samtidigt välkänt att lunginflammation, inte sällan relaterad till säsongsinfluensa, är en vanlig bidragande dödsorsak bland dementa. Vi ser att luftvägsinfektioner minskat kraftigt som rapporterad underliggande dödsorsak i takt med att andelen demensrelaterade dödsfall ökat. Andelen dödsfall i luftvägsinfektioner tenderar att svänga fram och tillbaka en del från år till år,vilket säkert är relaterat till bl.a. influensaperioder, men en brant minskning skedde 1997 och 1998, vilket sammanfaller med införandet av den nya klassifikationen ICD-10, där instruktionerna för kodning av underliggande orsak uttryckligen prioriterar ned lunginflammation till förmån för olika kroniska sjukdomstillstånd (3). Vi ser att också andelen dödsfall i tumörsjukdomar ökade något bland män i samband med detta.

Ett annat tillstånd som blivit mindre vanligt som underliggande dödsorsak i takt med att demenssjukdomarna ökat är icke organspecifik ateroskleros, åderförkalkning. Innan moderna paradigm med Alzheimers sjukdom blev förhärskande, betecknades dementa äldre personer ofta som ”åderförkalkade” (och synsättet har väl på ett sätt fått renässans, genom att sambandet mellan riskfaktorer för kärlsjukdom och demens fått ökad uppmärksamhet). En inte alltför långsökt förklaring till trenden för ateroskleros kan vara att läkare tidigare ofta rapporterat ospecifik åderförkalkning som dödsorsak bland dementa äldre personer i de fall där dödsfallet inte föregåtts av lunginflammation eller annan tydlig akut sjukdom. Om vi summerar de ovannämnda sjukdomsgrupperna, ser vi att deras andel av dödsfallen bland kvinnor och män över 85 år varit närmast konstant sedan 1987, vilket pekar på att konstlade trender haft stor betydelse för den ökade andelen demensrelaterade dödsfall.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar andelen dödsfall bland kvinnor och män över 85 år i Sverige under perioden 1987–2010, för följande orsaksgrupper: organiska psykiska störningar/neurodegenerativa sjukdomar (ICD-9: 290 och 330–336, ICD-10: F00–F09 och G10–G31), ateroskleros (ICD-9: 440, ICD-10: I70), luftvägsinfektioner (ICD-9: 460–466 och 480–487, ICD-10: J00–J22) och tumörer (ICD-9: 140–239, ICD-10: C00–D48). Rådata från WHO.

(1) Zackari, G., Varannan svensk kan drabbas av demens, SVT 2012-02-13, http://svt.se/2.33919/1.2706218/varannan_svensk_kan_drabbas_av_demens

(2) Demenssjukdomar, SBU-rapport 2006, http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Demenssjukdomar/

(3) ICD-10, vol. 2, WHO 1990, senaste versionen tillgänglig via http://www.who.int/classifications/icd/en/