Stabilisering

Den ökade livslängden på många håll i världen under de senaste århundradena har till stor del drivits av minskade dödstal i olika infektioner. I takt med att dessa minskat har också en större andel av befolkningarna kommit att utveckla och dö av olika kroniska, åldersrelaterade sjukdomstillstånd. Men om vi tittar mer specifikt på den livslängdsökning som skett i Sverige, liksom många andra västländer, sedan mitten av 1900-talet har den till största delen drivits av förbättrad överlevnad bland medelålders och äldre genom uppskjuten dödlighet i de åldersrelaterade sjukdomarna. Denna utveckling har åtföljts av vissa förändringar när det gäller fördelningen av de åldersrelaterade sjukdomarna. Ett tydligt mönster är att tumörsjukdomar fått större relativ betydelse för åldersspecifik dödlighet bland medelålders och äldre. Samtidigt har tumörernas andel av den totala dödligheten inte förändrats så mycket (som jag visade i inlägget här den 4 augusti förra året), vilket hänger samman med allt fler dödsfall inträffar i höga åldersgrupper, där tumördödlighetens andel av den totala dödligheten är mindre.

Den amerikanske forskaren Jack Riggs, vars modeller jag skrivit om här vid ett antal tillfällen, tänkte sig, utifrån Strehlers och Mildvans teorier, att den åldersrelaterade dödligheten både totalt och i olika orsaker tenderar mot en viss nivå vid en bestämd skärningsålder, där nivån och åldern är oraksspecifika, så att när miljön blir mer gynnsam för överlevnad kommer dödstalen att öka snabbare med åldern. Han skiljde mellan åldersrelaterade dödsorsaker med extrapolerad skärningsålder, som hamnar utanför normal mänsklig livslängd, och dödsorsaker med observerad skärningsålder inom ramen för mänsklig livslängd. I den förra kategorin hamnar, i de analyser han utförde, kranskärlssjukdom och slaganfall, och i den senare kategorin hamnar bl.a. olika cancertyper. Om miljön blir generellt mer överlevnadsgynnsam, kommer den senare gruppen att få större relativ betydelse som dödsorsaker, vilket han menade var precis vad som skett i t.ex. USA de senaste årtiondena (1).

Diagrammen nedan visar tumörsjukdomarnas andel av den totala dödligheten inom olika åldersgrupper från 50 år och uppåt i Sverige, sedan den internationella ICD-klassifikationen infördes 1951. För kvinnor har den återstående livslängden vid 50 års ålder ökat under hela perioden, men för män var ökningen obetydlig före 1980-talet, varefter den dock gått snabbare än för kvinnor. Utvecklingen av de åldersspecifika andelarna för tumörsjukdomar speglar detta. För kvinnor ökade andelarna redan under 1950-talet, men för män i åldersgrupperna mellan 50 och 75 års ålder skedde inga betydande förändringar före 1980-talet, varefter de började öka. När det gäller åldersgrupperna över 75 år ökade andelarna både bland män och kvinnor fram till början av 1970-talet, vilket till stor del kan vara relaterat till mer precis rapportering. I början av 1980-talet skedde en viss minskning, vilket hänger samman med införandet av nya kodningsinstruktioner, som innebar att kroniska sjukdomar mer sällan kom att rapporteras som underliggande dödsorsak (2).

Noterbart är dock att ökningen av andelarna för tumörer generellt verkar ha stannat upp de senaste åren, trots att den återstående livslängden bland medelålders och äldre fortsatt öka – med andra ord minskar tumördödligheten ungefär lika snabbt som dödligheten i andra orsaker. För kvinnor mellan 50 och 65 år har det inte skett någon tydlig ökning efter mitten av 1990-talet, samtidigt som de ligger på över 50 procent i dessa åldersgrupper. För män verkar det ha blivit en generell stabilisering efter ca 2003. En tänkbar förklaring är väl att vi nu börjar se resultatet av minskad exponering för miljöfaktorer som ger upphov till allvarliga cancerformer, t.ex. tobaksrökning, där ju minskningen började först bland män.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar andelen dödsfall bland svenska kvinnor och män i tumörer (ICD-7/8/9: 140–239 , ICD-10: C00–D48) inom åldersgrupperna från 50 –54 till 90– år 1951–2010. Rådata tillgängliga via WHO och SCB (tryckta rapporter för åldersgrupperna över 85 år före 1969).

(1) Riggs, J.E. och Millechia, R.J., Using the Gompertz-Strehler model of aging and mortality to explain mortality trends in industrialized countries, Mech Ageing Dev. 1992, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1434950

(2) Jansson, B. m.fl., National adaptations of the ICD rules for classification – a problem in the evaluation of cause-of-death trends, J Clin Epidemiol. 1997, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9179094