Besparing, men för hur länge?

Svenska medier rapporterar om en studie publicerad i Eurosurvelliance, där det gjorts en analys av de ekonomiska konsekvenserna av influensapandemin, givet sex scenarion med olika andelar av befolkningen vaccinerade(1). De har kommit fram till en nettobesparing på 2,5 miljarder kronor, bortsett från dödlighet, i scenariot med högst täckning (90 procent vaccinerade) jämfört med ingen vaccination alls. Dock är besparingarna små när det gäller ytterligare täckning utöver 50–60 procent, och då har man inte tagit hänsyn till ökade kostnader för administration av vaccinet i dessa scenarion. De har räknat på att vaccinationen skulle komma igång 30 dagar efter spridningens början. Nu verkar den ju inte kunna börja förrän tidigast 12 oktober, och det tycks ha förekommit spridning i samhället redan i slutet av augusti, men å andra sidan har olika influensaindikatorer minskat i SMI:s rapport för vecka 37(2), och det har diskuteras om smittspridningen kan ha bromsats av bl.a. det varma vädret(3). Hur som helst imponerar simuleringen knappast på den som köper ett resonemang à la Engwall, om att vaccinationen skulle ge försämrad långsiktig immunitet jämfört med naturlig immunisering, som jag diskuterade i ett inlägg här för några veckor sedan. Den sträcker sig bara över sex månader och innehåller bara en våg, och har därför inte ens möjlighet att ta hänsyn till sådana effekter.

SVT har en blogg, där en medarbetare har för avsikt att berätta om hur det är att ha den pandemiska influensan(4). Hon hade först snuva, hostade sedan i ett par dagar och hade också feber under en dyster söndagseftermiddag. Det låter inte som sjukdomen var mycket värre än en vanlig förkylning, och det kanske också var precis vad den var: hon har inte lämnat prover, och i SMI-rapporten påpekas att bara 5 procent av de inkomna proverna vecka 37 innehöll influensavirus. Det vanligaste luftvägsviruset nu tycks vara rhinovirus, d.v.s. vanligt förkylningsvirus. Däremot har praktiskt alla där man hittat något influensavirus den nya pandemivarianten.

För övrigt kan jag påminna om att det idag, den 19 september 2009, är 60 år sedan den amerikanske författaren Will Cuppy dog(5). Han utgav mest satiriska essäsamlingar kring historia, zoologi och andra ämnen, som jag tycker står sig bra än, i många fall. Han drev gärna med gamla filosofer, som han tyckte förlitade sig på luftiga spekulationer, om de inte levererade rent intetsägande budskap. I boken The decline and fall of practically everybody skriver han i avsnittet om Alexander den store om Aristoteles, som var Alexanders lärare: ”Aristotle was famous for knowing everything. He taught that the brain exists merely to cool the blood and is not involved in the process of thinking. This is true only of certain persons.”

(1) http://www.eurosurveillance.org/ViewArticle.aspx?ArticleId=19333
(2) http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/influensarapporter/sasongen-20092010/influensarapport-vecka37-2009/
(3) http://svt.se/2.115563/1.1694123/forsenad_influensa_pa_vag
(4) http://svt.se/2.115563/1.1689674/-harmed_kallar_jag_mig_frisk
(5) http://en.wikipedia.org/wiki/Will_Cuppy