Samma sjuka?

I diagrammen jag publicerade i förra inlägget syns det tydligt att de relativa minskningarna i kranskärlsdödlighet och generell hjärtdödlighet i Sverige sedan 70-talet varit störst i övre medelåldern och bland yngre pensionärer. Mönstret framträder speciellt tydligt hos kvinnor. Att minskningarna är svagare i de äldsta åldersgrupperna, över 75 år, är ett exempel på att en mer överlevnadsgynnsam miljö leder till att dödligheten ökar snabbare med åldern. Men de är även svagare i låga åldersgrupper, i synnerhet bland kvinnor, vilket, som diagrammen för kranskärlsdödlighet (från 1969, då klassifikationen ICD-8 infördes i Sverige) nedan visar, inte kan förklaras av tillfälliga hack i kurvorna.

För något år sedan publicerades en modellering där en grupp forskare söker förklara minskningen i kranskärlsdödlighet före 85 års ålder i Sverige under perioden 1986–2002(1), utifrån förändringar i olika riskfaktorer (kolesterol, blodtryck, BMI, diabetes, rökning, fysisk inaktivitet) och medicinska behandlingar. Modellen förutsäger också ca 90 procent av den totala minskningen under denna period, och lägre kolesterolvärden och förbättrade behandlingar täcker ca 40 procent vardera. Tyvärr är den inte speciellt användbar för att förklara trendskillnader mellan olika åldergrupper: speciellt bland kvinnor förutsäger den för stora minskningar i låga åldrar, och för små minskningar i höga åldrar.

När det gäller hjärtsjukdom generellt kan avvikande trender bland unga bero på att genetiska fel, hjärtmuskelinflammationer etc. spelar större roll än bland äldre. Kan en motsvarande förklaring också tillämpas på kranskärlssjukdom? Ja, vissa forskare har hävdat att det också är fel att betrakta kranskärlssjukdom som en väldefinierad sjukdom, då det kan vara en yttring av en rad olika bakomliggande sjukdomsprocesser(2)(3). Om kranskärlssjukdom bland 40-åriga och 70-åriga kvinnor typiskt inte har samma orsaksbakgrund, finns det inte nödvändigtvis någon anledning att förvänta sig enhetliga trender över alla åldrar.

Den 29 augusti förra året skrev jag här om hur det inte gick att hitta några tydliga samband mellan lägre dödlighet och snabbare dödlighetsökning i kranskärlssjukdom, med oviktad regression på logaritmerna av dödstalen. Det tycks då inte bara bero på tillfälliga avvikelser i låga åldrar. Jack Riggs, vars teorier jag var intresserad av att testa på svenska data, råkade måhända ut för samma problem med sina amerikanska data för kranskärlssjukdom, men han har gett exempel på dödsorsaker där olika åldersintervall måste analyseras separat. Dödligheten i bröstcancer ökade t.ex., i hans amerikanska data, mycket snabbare med åldern i åldrarna under 40 år än i åldrarna över 50, och det skulle, hävdar han, kunna förklaras av att det helt enkelt inte rör sig om en enhetlig sjukdom(4). Mer aggressiva former, som s.k. inflammatorisk bröstcancer, tycks vanligare i yngre åldrar, vilket kan förklara ett avvikande mönster.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar dödstal, på ln-skala, för kvinnor och män i kranskärlssjukom i 5-åriga åldersintervall, från 35–39 år, i Sverige 1969–2007 (ICD-8 och ICD-9: 410–414, ICD-10: I20–I25). Vertikala streck visar byte av ICD-version eller kodningsöversyn. Statistik tillgänglig via WHO.

(1) Björck, L. m.fl., Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002, Eur Heart J. 2009, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19141562

(2) Stehbens, W.E., The hypothetical epidemic of coronary heart disease and atherosclerosis, Med Hypotheses. 1995, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8748084

(3) Azambuja, M.I., Spanish Flu and Early 20th-Century Expansion of a Coronary Heart Disease–Prone Subpopulation, Tex Heart Inst J 2004, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15061621

(4) Riggs, J.E., Longitudinal Gompertzian analysis of breast cancer mortality in the U.S., 1962-1987: demonstration of a disorder displaying complex deterministic mortality dynamics, Mech Ageing Dev. 1991, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1745070