Bara nu?

I DN idag rapporteras på nytt om trender när det gäller livsmedelskonsumtion i Sverige, som jag skrivit litet om här på sistone. I artikeln, med rubriken ”Nu köper vi mer fet mat”, framställs som att konsumtionen av fet mat ökat i Sverige. De exempel som ges är att konsumtionen av kött ökar, liksom konsumtionen av smör, tjock grädde, crème fraiche och ost, samtidigt som konsumtionen av lättprodukter minskat (1). Detta framställs som specifikt för de senaste åren och som ett resultat av nu aktuella diskussioner kring kost och hälsa. Men det är en trend som pågått i flera årtionden, att konsumtionen av t.ex. grädde och kött ökat. Minskningen av t.ex. lättmargariner, som ses nu, kanske kan vara ett resultat av kostdebatten. Men det är tveksamt om marknadsföringen av lättprodukter, tillsammans med nyckelhålsmärkning och ett debattklimat där fett ofta framställdes som negativt, under 1980-talet någonsin medförde några dramatiska förändringar av kostmönstret i Sverige. Jag visade i inlägget här den 6 januari hur fettillgången, mätt i g/capita/dag, utvecklats i Sverige, baserat på FAO-data. Nedan visas trender för energiandelen fett från vegetabiliska och animaliska källor 1961–2007.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar energiandelen ((g/capita/dag)×(37/4,184) delat med totalantalet kcal/capita/dag) fett från animaliska och vegetabiliska källor i Sverige 1961–2007. Observera att smör här även inkluderar råvara till Bregott och liknande produkter, vilket kan leda till bristande överensstämmelse med andra uppskattningar av smörkonsumtionen. Data från FAO.

Den totala fettandelen har alltså förändrats med några få procentenheter under perioden. Fördelningen av olika animaliska källor har förändrats en del under perioden. På 1960-talet kom huvuddelen av det animaliska fettet från mjölkprodukter, där smör utgjorde en stor del. Fettillförseln från smör har sedan minskat, medan den ökat från grädde. Den totala fettandelen från mjölkprodukter minskade under 1960-talet och under en period på 1980-talet, men har legat relativt oförändrad på ca 10 procent sedan tidigt 1990-tal. Fett från övriga animaliska produkter (främst från olika typer av rött kött) har haft en viss uppåtgående trend sedan 1970-talet, och den totala andelen animaliskt fett har legat på ca 20 procent sedan dess. Andelen vegetabiliska fetter har inte förändrats mycket. Däremot har det kanske skett en ändring av kvaliteten hos dessa, som inte går att utläsa av FAO-data, som i huvudsak är baserade på råvaror. Data från Jordbruksveket visar på en minskning av margarin sedan 1980-talet och en ökning av t.ex. matoljor och nötter (2). Ändrade tillverkningsmetoder har också gjort att transfetter försvunnit från margarin i Sverige.

De internationella korrelationerna mellan fett och dödstal i kärlsjukdomar är numera, i kontrast till för 50 år sedan, i stor utsträckning negativa, som jag skrivit om här tidigare. En annan fråga är hur förändringar av fettillförsel över tid korrelerar med förändringar av dödstal. I en rapport från 1970 kunde t.ex. Masironi inte hitta några starka samband mellan förändringar av energiandelen för totalt och mättat fett och förändringar i kranskärlsdödlighet, trots att nivåerna av dessa faktorer då korrelerade starkt positivt med dödstalen; däremot fanns en stark positiv korrelation med förändringar i den totala energitillförseln (3). Tabellen nedan visar denna typ av samband med mer moderna data, alltså korrelationer (Kendalls τ, beräkant med R (4)) mellan kvoten av g/capita/dag och energiandel för totalt, vegetabiliskt och animaliskt fett och total energitillförsel (kcal/capita/dag) via FAO 2007 och 1992 (det tidigaste år då det går att skilja mellan olika stater i f.d. Sovjetunionen) och kvoten av genomsnittliga dödstal före och efter 65 års ålder i kranskärlssjukdom (IHD, ICD-8/9: 410–414, ICD-10: I20–I25) för senast tillgängliga år efter 2001 (i de flesta fall från perioden 2008–10) och 1992, baserat på WHO-data, för de 49 befolkningar som hade alla dessa data tillgängliga. Samband där τ>0 och p<0,05 (faktorn har ett samband med svagare minskning/starkare ökning) visas i rött; samband där τ<0 och p<0,05 (faktorn har ett samband med starkare minskning/svagare ökning) visas i blått.

IHD (senaste år)/1992 vs födoelement 2007/1992

	Kvinnor		Män
	0–64	65–	0–64	65–
Fett (g/dag)	0,06	0,09	0,08	0,09
Veg. fett (g/dag)	0,03	0,10	0,04	0,11
Anim. fett (g/dag)	−0,07	−0,09	−0,06	−0,12
Fett (E%)	0,22	0,21	0,21	0,22
Veg. fett (E%)	0,11	0,16	0,13	0,20
Anim. fett (E%)	0,01	−0,01	0,02	−0,03
Total energi	−0,16	−0,11	−0,15	−0,15

Det finns, som synes, inga starka korrelationer för dessa modernare data heller. Dock finns en tendens till mindre kraftig minskning, eller kraftigare ökning, av dödstalen för länder med en ökande energiandel fett, och det verkar vara kopplat till en ökning av andelen vegetabiliska fetter. Det är väl mycket troligt att det inte handlar om något orsakssamband, men man kan spekulera i om en del fattigare länder har ökat intaget av vegetabiliska fetter av dålig kvalitet, vilket bidragit till att försämra hälsan där.

OBS angående detta och övriga inlägg december 2011–februari 2012 med analys av WHO- och FAO-data från 2000-talet: Makedonien har FAO-data tillgängliga för 2003 och WHO-data för 2007 men har av misstag fallit bort. (2012-03-20)

(1) Hedlund, M., Nu köper vi mer fet mat, DN 2012-02-01, http://www.dn.se/ekonomi/nu-koper-vi-mer-fet-mat

(2) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Uppgifter t.o.m. 2009, Jordbruksverket 2011, http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2011_2/20112_ikortadrag.htm

(3) Masironi, R., Dietary Factors and Coronary Heart Disease, Bull. WHO 1970, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5309508

(4) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org