Bli gammal i rätt landsting

Det existerar betydande regionala skillnader inom Sverige när det gäller olika aspekter av folkhälsan. Exempelvis har länen i norra Sverige varit mer utsatta för kranskärlssjukdom än genomsnittet för Sverige. Å andra sidan har det rapporterats en viss utjämning av dessa skillnader, vilket har tillskrivits folkhälsoarbete där [1]. Ett möjligt problem när det gäller att bedöma dessa trender kan vara att sättet att rapportera orsaksspecifik sjuklighet och dödlighet kan variera mellan olika regioner. En tydlig trend som setts i Sverige de senaste decennierna är att andelen gamla med demensrelaterade tillstånd som rapporterad underliggande dödsorsak ökar. Jag skrev här den 16 februari om detta. Det tycks som om de dödsfall som tillskrivs demens eller neurodegenerativa sjukdomar dels är sådana som tidigare skulle ha fått komplikationer, som lunginflammation, som underliggande dödsorsak (vilket är alllmänt erkänt, då kodningsreglerna i klassifikationen ICD ändrats), men också sådana som skulle ha tillskrivits ospecifika kärlsjukdomar. En fråga det ligger nära till hands att ställa sig är om skillnaderna i dödstal i cirkulationssjukdom (ofta redovisas ju denna grupp som en klump, som jag var inne på i förra inlägget) mellan länen i viss mån kan förklaras av olika benägenhet att rapportera demens som dödsorsak bland äldre.

År 2011 varierade andelen dödsfall med cirkulationssjukdomar (ICD-10 I00–I99) som underliggande orsak bland de svenska länen mellan 35,8 och 45,6 procent (medel 40,1) bland kvinnor och mellan 34,5 och 45,2 (medel 38,9) procent bland män. Det finns inget specifikt avsnitt i ICD-10 som täcker alla demenssjukdomar; jag använde en definition med organiska psykiska störningar (ICD-10 F00–F09) och vissa neurodegenerativa sjukdomar (ICD-10 G30–G32), huvudsakligen alzheimers (något snävare än den definition jag hade i 16 februari-inlägget, då jag uteslutit t.ex. ALS och parkinsons, som inte nödvändigtvis medför demens). Andelen dödsfall i demens med denna definition varierar mellan 5,6 och 17,1 procent (medel 10,3) bland kvinnor och 3,8 och 10,0 procent (medel 5,3) bland män. Jag beräknade (med R [2]) linjära korrelationer (Pearsons r) mellan andelarna för cirkulationssjukom och demens. Det fanns en negativ korrelation för kvinnor (r≈−0,47, 95 procent KI −0,75–−0,04), men ingen signifikant korrelation för män. Andelen demensrelaterade dödsfall är som sagt generellt lägre bland män, och dödsfallen i cirkulationssjukdomar bland män tenderar att inträffa längre ned i åldrarna, när dödsorsaken ofta är mer entydig.

Jag gjorde också en jämförelse inom den översta åldersgruppen inom den officiella regionala statistiken (85– år), där problemen med multipla dödsorsaker torde vara som störst. Inom denna åldersgrupp är andelarna också högre än för hela befolkning både för demens (variationsområde 8,6–22,0 procent, medel 13,7 procent för kvinnor; variationsområde 3,2–15,4 procent, medel 8,2 procent för män) och cirkulationssjukdom (variationsområde 42,8–58,7, medel 49,8 procent för kvinnor; variationsområde 41,1–55,8 procent, medel 48,1 procent för män). Här finns också signifikanta negativa korrelationer för både kvinnor (r≈−0,65, 95 procent KI −0,84–−0,30) och män (r≈−0,45, 95 procent KI −0,74–−0,02).

Diagrammen nedan visar sambandet mellan andelarna för kvinnor och män i alla åldrar och åldersgruppen 85– år. I övre vänstra hörnet av kvinnornas och de gamla männens diagram, med hög andel dödsfall som tillskrivs cirkulationssjukdom och låg andel som tillskrivs demens, ser vi Gotland och Kronoberg. Till de län som utmärker sig på motsatt sätt hör Norrbotten och i än högre grad Västerbotten. Det är intressant med tanke på att de länen hör till de som legat i topp när det gäller åldersjusterade dödstal i kärlsjukdomar men där man noterat än kraftig nedgång på senare år, så att de närmat sig riksgenomsnittet. Samtidigt är medellivslängden för såväl kvinnor som män fortfarande lägre i Norr- och Västerbotten än i t.ex. Kronoberg [3], vilket kan tala emot att skillnaderna mellan länen beror på selektiv överlevnad bland personer som annars skulle ha dött tidigare av cirkulationssjukdom. Den rimligaste förklaringen är kanske att man i Norr- och Västerbotten har en ovanligt hög benägenhet att rapportera demens snarare än cirkulationssjukdom som dödsorsak bland gamla, och det kan innebära att jämförelser av åldersjusterade dödstal över alla åldersgrupper underskattar cirkulationsdödligheten i dessa län jämfört med övriga landet, i synnerhet bland kvinnor.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar andelarna dödsfall i cirkulationssjukdomar och demensrelaterade tillstånd (se huvudtexten för definition) i Sveriges län 2011. Rådata tillgängliga via Socialstyrelsen.

Länsbokstäver: AB: Stockholms län, C: Uppsala län, D: Södermanlands län, E: Östergötlands län, F: Jönköpings län, G: Kronobergs län, H: Kalmar län, I: Gotlands län, K: Blekinge län, M: Skåne län, N: Hallands län, O: Västra Götalands län, S: Värmlands län, T: Örebro län, U: Västmanlands län, W: Dalarnas län, X: Gävleborgs län, Y: Västernorrlands län, Z: Jämtlands län, AC: Västerbottens län, BD: Norrbottens län

[1] Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen 2005, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-111-2

[2] R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org

[3] SCB befolkningsstatistik, http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx