44 extra månader

I förra veckan presenterade SCB nya livslängdstabeller för 2012 (SCB). Resultatet är i överensstämmelse med det som jag, utifrån en litet grövre beräkning, förutsåg i inlägget här den 20 februari. Den förväntade livslängden från födseln för män ökade från 79,79 år 2011 till 79,87 år 2012. För kvinnor minskade den från 83,67 till 83,54 år. Det är första året sedan 1999 det sker en minskning jämfört med det föregående året och den största minskningen ett enskilt år sedan 1990. Den höga aktiviteten av influensa A(H3N2), som tenderar att leda till ökad dödlighet bland äldre, i början av 2012 spelar säkert in här.

Skillnaden i livslängd mellan könen är 3,67 år, vilket innebär att vi är tillbaka på en nivå typisk för sent 50-tal. Kanske kommer skillnaden att öka litet detta år, då det inte verkar vara lika mycket A(H3N2)-aktivitet, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Jag skrev här den 21 mars 2010 att om man vill förstå trender för könsskillnad i livslängd, är det ofta fruktbart att titta på tidstrender i den relativa betydelsen av olika dödsorsaker snarare än förändringar i skillnaden i dödlighet i någon specifik dödsorsak. Diagrammen nedan visar dels relativa könsskillnader i livslängd och andelen dödsfall före 85 års ålder som tillskrivs kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, IHD) för perioden 1951–2010, dels relativa könsskillnader för åldersspecifika dödstal i IHD, lungcancer och övriga dödsorsaker för perioderna 1952–54, 1980–82 och 2008–10, baserat på data från (WHO) och (HMD).

Diagrammen (klicka för förstoring) visar överst andelen IHD-dödsfall (ICD-7: 420–422, ICD-8/9: 410–414, ICD-10: I20–I25) bland kvinnor och mellan 20 och 84 år (vänster axel) och kvinnornas livslängd från födseln i relation till männens (höger axel) för Sverige 1951–2010 och genomsnittliga dödstal för män relativt kvinnor inom åldersintervallen på x-axeln i IHD, lungcancer (ICD-7: 162–163, ICD-8: 162, ICD-10: C33–C34) och övriga dödsorsaker för 1952–54, 1980–82 och 2008–10.

Vi ser att det finns ett tydligt tidssamband mellan den relativa könsskillnaden i livslängd från födseln och andelen dödsfall som tillskrivs IHD. Under de perioder då andelen som dog av IHD var som störst levde kvinnorna uppåt 9 procent (ca 6 år) längre än männen. Män har betydligt högre dödstal än kvinnor i IHD i medelåldern, så dominans av IHD som dödsorsak medför helt naturligt att männen lever kortare relativt kvinnorna. Vi ser dock också att de relativa könsskillnaderna i IHD-dödstal ökade från 50-talet till 80-talet i alla åldersgrupper. Från 80-talet till våra dagar har de åter minskat i yngre åldersgrupper men har inte förändrats mycket i åldersgrupperna över 65 år (där över 90 procent av alla IHD-dödsfall inträffar). När det gäller lungcancer var könsskillnaden på 50-talet störst i medelåldern, men på 80-talet var den störst bland äldre. Numera har den manliga överdödligheten minskat i nästan alla åldersgrupper; före 60-årsåldern finns till och med en kvinnlig överdödlighet i lungcancer. Den manliga överdödligheten i övriga dödsorsaker, betraktade som grupp, ökade från 50-talet till 80-talet men har inte förändrats från 80-talet till nutid.

Tidstrenderna för lungcancer speglar säkert genuina förändringar i könens relativa risker, som till stor del kan ha att göra med varierande könsmönster för rökvanor inom olika födelsekohorter. Den manliga överdödligheten tycks ha varit störst i kohorter födda omkring 1900, där förhållandevis många män, men få kvinnor, varit rökare. Trenderna för könsskillnader i IHD är svårare att tolka. Den minskande manliga överdödligheten i yngre åldrar sedan 80-talet kan ha att göra med ändrat könsmönster för rökvanor. Det tycks emellertid inte förklara den ökade dödligheten i medelåldern från 50-talet till 80-talet, som alltså inte överensstämmer med trenderna för lungcancer. Vi får komma ihåg det jag skrivit om t.ex. den 11 juli 2012, att de diagnosgrupper som inryms i definitionerna av ”IHD” (den definition som används här är inget undantag) är ganska vida och kan rymma flera olika sjukdomar, med olika uppkomstmekanismer och olika relativa risker för könen, där vissa kan ha minskat över tid medan andra ökat. De ökade könsskillnaderna i övriga dödsorsaker från 50-talet till 80-talet beror till en del på att yttre orsaker (olyckor, självmord etc.) och alkoholrelaterade orsaker, där det hela tiden funnits en stark manlig överdödlighet, fick större betydelse för dödligheten i yngre åldrar, samtidigt som t.ex. tuberkulos och graviditetskomplikationer i stort sett försvann som dödsorsaker. Inom äldre åldersgrupper uppstod också en manlig överdödlighet i andra typer av sjukdom i cirkulationsorgan än IHD (bl.a. slaganfall) och sjukdomar i andningsorganen, vilket kanske också kan vara kopplat till olika födelsekohorters rökvanor.

Referenser

HMD. ”Human Mortality Database”. http://www.mortality.org.

SCB. ”SCB Befolkningsstatistik, Tabeller och diagram”. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx.

WHO. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/morttables/en/index.html.