I dagarna har det rapporterats om en studie från Göteborgs universitet om trender när det gäller slaganfall i Sverige. En intressant sak att notera är, till att börja med, språkbruket i SVT:s inslag (Pejryd 2013). Den 27 augusti 2012 diskuterade jag här bakgrunden till att termen ”stroke” blivit dominerande i Sverige, trots att den vållar svårigheter vid användning i bestämd form och plural. I detta inslag används ”strokeanfall” som pluralform. Jag har sett uttrycket på fler ställen, och Google ger för närvarande 7340 träffar. Att använda det kanske kan vara en rimlig kompromiss om man inte helt vill återgå till det gamla svenska ordet ”slaganfall”.
Det finns också några saker att säga om själva rapporteringen av trenderna. I ingressen sägs att det ”dör allt färre svenskar i stroke, eftersom äldre klarar sig undan allt mer”, fast fallen bland unga samtidigt ökar. Ja, i pressmeddelandet från GU sägs att dödstalen har minskat i alla åldersgrupper (Jerkbrant 2013). Det som ökat bland unga är insjuknandetalen i de sjukdomsgrupper som studerats – i rubriken heter det att ”[r]isken för stroke ökar bland yngre”. Kvoten mellan insjuknandetal och dödstal har alltså ökat bland yngre. Om denna trend även gäller äldre, och av det som sägs hos SVT eller GU framgår inte något annat, är det något missvisande att på detta sätt ensidigt hänföra de minskade dödstalen i befolkningen som helhet till minskat insjuknande bland äldre. När trender för dödstal och insjuknandetal divergerar på detta sätt, kan det bero på förbättrad behandling eller på förskjutning av de rapporterade insjuknandena i riktning mot lindrigare former, vilket i sin tur kan spegla både verkliga trender när det gäller olika bakomliggande orsaker till slaganfall och ökad diagnostik av lindrigare fall.
Vad är det sedan mer precist för sjukdomar som studerats i Göteborgsstudien? I pressmeddelandet sägs att det handlar om ”den variant av stroke som orsakades av blodpropp under åren 1987–2010 i Sverige”, och att det i gruppen 18–44 år skett en ökning med omkring 1,5 procent per år. I Socialstyrelsens statistikdatabaser1 finns numera data om insjuknande i slaganfall totalt – vilka, på samma sätt som uppgifterna i hjärtinfarktregistret, bygger på en samkörning av uppgifter om personer som sjukhusvårdats eller avlidit av slaganfall enligt patient- eller dödsorsaksregistret (Socialstyrelsen). Här definieras slaganfall av ICD10-koderna I61 (hjärnblödning), I63 (hjärninfarkt) och I64 (slaganfall utan specificerad orsak). Om vi tittar på åldersstandardiserade insjuknandetal i åldrarna 20–49 år (vilket är det närmaste man kommer indelningen 18–44 år, som alltså användes i Göteborgsstudien), har de inte förändrats signifikant, utan legat rätt konstant på 25 / 105 bland kvinnor och 35 / 105 bland män från 1987 till 2011.
Tillsammans med resultaten från Göteborgsstudien implicerar detta rimligen att blödningar i hjärnan minskat till förmån för infarkter bland yngre. Teoretiskt skulle det kunna vara så att det skett en ökning av snittet mellan diagnoserna, d.v.s. fler yngre med både blödningar och infarkter och färre med enbart blödningar. Beroende på hur Göteborgsstudiens metodologi ser ut kunde man även tänka sig en ökning av hjärninfarkter på bekostnad av ospecificerade slaganfall (genom bättre diagnostik), men ospecificerat slaganfall (I64) är ovanlig som slutenvårdsdiagnos bland personer yngre än 45 och har varit det åtminstone sedan slutet av 90-talet (Socialstyrelsen). Eftersom hjärninfarkter generellt ger mindre allvarliga skador än blödningar kan detta ses som en positiv utveckling, om det totala insjuknandet i slaganfall hålls konstant, vilket inte innebär att det inte är viktigt att titta närmare på orsakerna till den ökade frekvensen av infarkter i hjärnan före 45 års ålder. SVT:s inslag kan med andra ord sägas ge en missvisande bild av utvecklingen på två sätt, dels när det gäller förhållandet mellan insjuknade och dödlighet, dels när det gäller att ”stroke” som helhet skulle ha ökat bland yngre; rubriken i pressmeddelandet från Göteborg är missvisande på det andra av dessa sätt.
TILLÄGG 26 JULI: Anser nu att det finns en mer närliggande förklaring till diskrepansen mellan Göteborgsstudien och de data jag fått fram, vilket jag skrivit om i nytt inlägg, med referenser till den publicerade Göteborgsstudien. F.ö. innehåller SVT-inslaget fler tokigheter, som att det sägs att ökningen av det som studerats (förstagångsfall av hjärninfarkter bland 18–44-åringar) motsvarar ca 300 fler fall per år (det är snarare det totala antalet fall årligen i åldersgruppen).
Referenser
Jerkbrant, Catharina. 2013. “Risken för stroke ökar bland yngre.” Göteborgs universitet (23 juli). http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/risken-for-stroke-okar-bland-yngre.cid1177625.
Pejryd, Nils. 2013. “Fler yngre drabbas av stroke.” SVT (23 juli). http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fler-yngre-drabbas-av-stroke-1.
Socialstyrelsen. “Statistikdatabas för stroke.” http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/stroke.
———. “Statistikdatabas för diagnoser i sluten vård.” http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/diagnoserislutenvard.
Kräver fortfarande insticks-Java, som används på relativt få webbsidor numera och blivit ökänt för upprepade säkerhetsproblem, vilket innebär att många vill slippa det. Själv använder jag kombinationen VirtualBox-gäst som kör systemet OpenBSD med IcedTea-Web som insticksprogram i Firefox.↩
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar