Den insmygande filosofin

Jag håller på att förbereda introduktionen för nybörjarstudenterna, som kommer senare i veckan. Det blir förmodligen betydligt fler nya studenter inom de ämnen som hör till praktisk filosofi än de närmast föregående åren. Vi har vårt nya program för kultur- och samhällsanalys, där praktisk filosofi ingår som huvudämne. Det är på 180 högskolepoäng, och studenterna skall förutom filosofi få läsa olika kurser inom kulturantropologi och annat.

Jag skrev här den 26 juni om hur undersökningar tyder på att folk har en ganska diffus bild av vad filosofi är. Det är inte heller helt lätt att ge någon enhetlig förklaring av det. Men vår nya utbildning är förhoppningsvis ett exempel på hur filosofin kan sättas in i ett sammanhang och få en begriplig uppgift.

I själva verket är det så att filosofins frågeställningar dyker upp på många håll inom olika vetenskaper, även om det då ofta inte kallas filosofi. Reflektion över vetenskapens, eller ett vetenskapsområdes, olika grundbegrepp hör till vetenskapsteorin, som är en gren av filosofin. Samtidigt bedrivs sådant även inom de olika vetenskaperna. För ungefär ett halvår sedan lyssnade jag på L.A. Johansson disputation på en avhandling om problem med dödsorsaksintyg. Det är i stor utsträckning att betrakta som vetenskapsteori när han diskuterar problem kring begreppsbildningen inom epidemiologin, som begreppet ”underliggande dödsorsak”. Snart skall det ordnas ett symposium i Göteborg till minne av filosofen Ivar Segelberg (1914–87), som var verksam där. Vid sidan av filosofi var han också intresserad av botanik, speciellt floran kring Medelhavet. I programmet för symposiet framhålls att det fanns en koppling mellan hans botaniska och filosofiska intressen, när han diskuterade de vetenskapliga principerna för klassifikation av blommorna.

Vetenskapsteoretiska frågor är inte heller den enda typ av frågor som behandlas både inom filosofin och integrerat i andra vetenskaper. Rättsfilosofiska frågor behandlas inom juridiken och etiska frågor inom en rad olika områden. Matematisk logik studeras inom filosofi, matematik och datalogi. Semantik, d.v.s. betydelselära, spelar en viktig roll inom filosofin och studeras också inom språkvetenskap och andra vetenskaper. Språkvetare som Angelika Kratzer skriver om semantiken hos ”must” och ”can”, vilket är en del av just det område inom filosofin jag är inriktad mot.