Bunta ihop dem

”Vin viktigast för långt liv”, påstår DN. De refererar till en studie där mat- och dryckesvanor och dödlighet följts bland 23 000 greker under åtta år. I en faktaruta påstås att måttlig alkoholkonsumtion enligt studien ”minskar risken att dö i förtid med 23,5 procent”. Nu var väl inte huvudsyftet med denna studie att specifikt utvärdera nyttan av alkohol, men efter DN:s rubrik kan man ju fråga sig om den tillför något väsentligt i den debatten. Läser man studien är det de kommit fram till i själva verket att måttlig alkoholkonsumtion (definierat som 10–50 g/dag för män och 5–25 g/dag för kvinnor) kan tillskrivs 23,5 procent av den reducerade dödlighet som uppnås genom s.k. medelhavskost, som innehöll tio olika komponenter. Här hade de dessutom behandlat alkoholintaget som en binär variabel, och jämfört personer som drack måttligt med personer som hade låg/ingen eller konsumtion, hopbuntade i en grupp. Dock hade de också en tabell över dödligheten hos studiedeltagarna där de skiljt mellan folk med måttlig, låg och hög alkoholkonsumtion. Med den måttliga gruppen som referensgrupp hade folk med låg konsumtion 19 procent högre dödlighet, med ett 95-procentigt konfidensintervall på 3–38 procents ökning.

I dödlighetsberäkningen hade de justerat för vissa möjliga störande variabler som kön, ålder, fysisk aktivitet, rökning, övervikt och utbildning. Personer som haft cancer, diabetes, hjärtinfarkt eller kärlkramp var uteslutna från studien. Men det finns andra problem, som ofta påpekats när det gäller andra studier som visat liknande resultat. De har inte tagit hänsyn till t.ex. olika psykosociala faktorer, som låga inkomster och ensamhet, som kan påverka både dryckesmönster och dödlighet, och de har inte skiljt mellan personer som dricker mycket litet och personer som inte dricker alls, och inte heller mellan personer som aldrig druckit och sådana som slutat dricka. När folk dricker sporadiskt eller drar ned på drickandet kan det ofta finnas andra riskfaktorer i bakgrunden.

Studien innehöll både män och kvinnor, där ungefär en tredjedel var under 45 år, knappt hälften 45–64 år och knappt en femtedel över 65 när studien började, men resultaten för dödlighet har redovisats utan någon uppdelning för vare sig ålder och kön eller olika dödsorsaker, även om man kan anta att de flesta dödsfall inträffade i den äldsta gruppen. Det gör att det, bortsett från övriga problem, är tveksamt om den ger något stöd för att det skulle vara hälsosamt för någon enskild individ att dricka. Om måttligt alkoholintag, jämfört med nykterhet, som andra studier pekat på, medför minskad dödlighet i kranskärlssjukdom, men ökad dödlighet i vissa cancerformer och olyckor, kanske 70-åringar kan förväntas få minskad total dödlighet genom att dricka, men inte 40-åringar, beroende på hur dödsorsaksmönstret skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Om man bara kan visa en ospecifik minskning av dödligheten, ökar också misstanken att resultatet snedvridits av att låg konsumtion är vanligare i allmänt utsatta grupper.

År 2002 presenterade engelska forskare en modell, baserad på populationsdata och tidigare orsaksspecifika studier, där de sökt räkna ut konsumtionsnivån med lägsta dödlighet för kvinnor och män i olika åldrar, och det rörde sig om max två 9 g-enheter alkohol/vecka, för män under 45 och kvinnor under 65, och som mest åtta enheter, för män över 65. Man kan förstås behöva göra ytterligare justeringar beroende på vad man känner till om andra riskfaktorer hos en individ, och dödligheten i olyckor kan väl den som dricker i viss mån själv påverka genom att anpassa sitt beteende.

I dag kom också Socialstyrelsens senaste statistik för dödligheten i Sverige, som täcker 2007. Den illustrerar faran med att sluta sig från vad som gäller för dödligheten i en hel population till vad som är det största överhängande hotet för de flesta individer. Nära dubbelt så många dör fortfarande av sjukdomar i cirkulationsorganen som av tumörer, både bland kvinnor och bland män. Men tumörer är vanligare i yngre åldrar, speciellt bland kvinnor, och den ålder då cirkulationssjukdomarna dominerar har förskjutits allt högre upp. Brytpunkten då de blir vanligare än tumörer, låg år 2007 för första gången så högt som 80–84 år bland kvinnor, med statistikens uppdelning i femårsklasser, och mindre än 10 procent av alla kvinnor är över 80 år.