Vem är tåligast?

Nu har den månadsstatistik jag spekulerade kring i förra veckans inlägg, befolkningsstatistiken för Sverige t.o.m. november 2009, dykt upp(1). Det är preliminär statistik, som kan komma att ändras, men det ser ut att ha blivit som jag trodde: pandemin gav inte upphov till någon tydligt ökad total dödlighet under november, trots att nära fyra gånger fler labbfall av influensa rapporterades under denna månad än under hela säsongen 2008–09 fram till pandemins början(2). 7367 svenskar rapporteras som döda under november, och siffran för åren 2006–08 har varierat från 7443 till 7622. Under alla dessa år har november varit praktiskt taget fri från rapporterad influensa. Den tidiga vaccineringen av riskgrupper kanske har spelat in, men min gissning är att det är den låga åldern bland de drabbade som är den viktigaste faktorn. Man kan jämföra med januari 2009, som hade mycket H3-säsongsinfluensa och ca 1000 fler dödsfall än snittet för de föregående januarimånaderna, som ändå inte var influensafria. Det kanske mest påfallande jag personligen märkte av under november, som kan hänföras till influensan, förutom allt prat, var att det var gott om plats på bussen mellan Uppsala och Enköping en fredagseftermiddag, vilket inte hör till vanligheterna, i varje fall inte under terminerna. Det är effekterna av åldersfördelningen: skolungdomen orsakade inte trängsel på bussarna, och pensionärerna orsakade inte trängsel på sjuk- eller bårhusen.

I förra veckan diskuterade jag hur influensaperioder ger upphov till svängningar i medellivslängden från år till år. På de data för återstående livslängd vid 0, 50 och 65 års ålder som brukar redovisas ser det ut som om främst kvinnornas medellivslängd sjunker när det är hårda influensaår. Är kvinnor mer sårbara för influensa än män, tvärtemot alla Facebookgrupper som hävdar motsatsen? Kanske inte: det handlar nog snarare om att kvinnor oftare överlever till hög ålder, där säsongsinfluensan har störst påverkan på dödligheten. Vi kan titta på 1993 och 1999, två år som haft många labbfall jämfört med intilliggande år och påtaglig överdödlighet under influensasäsongerna(3). Tabellen visar förändring i återstående livslängd i år 1992/93 och 1998/99 för kvinnor och män vid olika åldrar(4).

	1992/93		1998/99
Ålder	K	M	K	M
0	–0,01	0,13	–0,03	0,20
65	–0,10	0,00	–0,11	0,11
85	–0,17	–0,14	–0,14	0,00
95	–0,10	–0,10	–0,10	–0,02

Som framgår påverkas den återstående livslängden vid hög ålder negativt även för män vid influensaår. Tendensen är dock kanske även här starkare för kvinnor. Möjligen kan det bero på att den för män i större utsträckning kompenseras av en positiv utveckling till följd av andra faktorer: generellt har ju livslängden ökat snabbare för äldre män än äldre kvinnor de senaste decennierna.

(1) Preliminär befolkningsstatistik per månad 2006-2009, SCB, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25896.aspx

(2) SMI:s influensarapporter, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/influensarapporter/sasongen-20092010/

(3) Influensarapport: Årsrapport för säsongen 2007/2008, SMI, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapporter-och-verksamhetsberattelser/smis-arsrapporter-om-influensasasongen/influensarapport-arsrapport-for-sasongen-2006-2007/

(4) Data från Human Mortality Database, hämtade 2010-01-09, http://www.mortality.org/