Trenddoktorer

I kommentarsfältet till mitt inlägg den 27 december hamnade jag i en liten diskussion med författaren till den DN Debatt-artikel jag kommenterade. Hur var det egentligen med ökningen av svenskors medellivslängd? Jag hittade en artikel i Läkartidningen från november 2009, skriven av två forskare i Västmanland, Göran Nilsson och Bo Simonsson, som diskuterar utvecklingen av medellivslängden i Sverige(1). De redovisar den genomsnittliga årliga förändringen av livslängd efter 65 bland svenska män och kvinnor för 10-årsperioder: under perioden fram till 1998 låg den på 0,133 år för kvinnor, medan den bara låg på 0,081 år under perioden fram till 2008.

Det är uppenbart att en genomsnittlig förändring från år å—9 till år å helt enkelt motsvarar en tiondel av förändringen av livslängd under hela 10-årsperioden, om Ex(å) betecknar förväntad livslängd för år å: [Ex(å)—Ex(å—10)]/10. Alla studerade perioder är som sagt lika långa, och att presentera genomsnitt tillför då inget väsentligt jämfört med att bara presentera skillnaderna mellan par av slutår å och startår å—10, men det riskerar möjligen att skapa en illusion av att man gjort en mer ingående analys av trender under perioden.

Om man studerar SCB:s tabeller över medellivslängden(2), inser man snart att Nilssons och Simonssons metod för att hitta livslängdstrender inte är speciellt robust. Dödligheten bland äldre svänger fram och tillbaka från det ena året till det andra, och den varierande överdödligheten under influensaperioder har stor betydelse i detta sammanhang. Det ser ut som en kraftig ökning av de 65-åriga kvinnornas återstående livslängd under 90-talet, som bromsats upp under 00-talet, men 1998 jämförs med 1988, då livslängden minskade med 0,20 år jämfört med föregående år. En viktig anledning till detta är nog Sichuaninfluensan, som härjade i slutet av 1988. År 1989 ökade livslängden igen med så mycket som 0,47 år.

Om Nilsson och Simonsson hade väntat till en bit in på 2010 med att publicera artikeln, så att de haft 2009 års statistik tillgänglig och kunnat studera varje decennium som tioårsperiod, hade de kunnat konstatera en svag snittökning för 90-talet, på 0,075 år: 1999 var också ett år med mycket influensa, både i början och slutet av året, då livslängden minskade med 0,11 år. Dessutom hade de funnit att livslängden under 00-talet ökat mer än under 90-talet, såvida det inte visar sig att den minskade med minst 0,17 år under 2009. Även om det var rätt mycket influensa efter nyår 2009 och fler dödsfall än normalt under årets första månader verkar det orealistiskt: någon sådan minskning har vi inte sett sedan 1988. Befolkningsstatistik för november har inte kommit än, men den omtalade pandemin, som toppade i Sverige då, spelar nog marginell roll i sammanhanget, på grund av åldersfördelningen bland de drabbade.

SCB publicerar s.k. befolkningsframskrivningar, där de försöker beräkna Sveriges framtida befolkning i olika åldrar, vilket inkluderar skattning av framtida medellivslängd med hjälp av litet mer komplicerade modeller. Den senaste framskrivningen, från 2009, som bygger på data fram till 2008(3), ger inte någon mer dyster prognos för vare sig kvinnors eller mäns medellivslängd från födseln eller 65 års ålder jämfört med framskrivningar som publicerats tidigare under årtiondet och alltså bygger på något äldre statistik. Men de förutspår en ökning av livslängden vid 65 med knappt tre år för män och knappt två år för kvinnor fram till 2039, och inte fem år för män, som Nilsson och Simonsson kommer fram till genom att multiplicera sina genomsnitt.

(1) Allt fler lever allt längre efter 65, Läkartidningen 2009, http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13072

(2) Återstående medellivslängd för åren 1751-2008, SCB, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25830.aspx

(3) Sveriges framtida befolkning 2009-2060, SCB 2009, http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=9429