fredag 24 december 2010

Saltade siffror

På dagens DN Debatt har ett par forskare, Mattias Aurell och Erik Persson, publicerat en artikel som fått rubriken ”Med mindre salt i maten blir vi mycket friskare”(1). Det handlar om sambandet mellan saltintag och förhöjt blodtryck, som är en riskfaktor för kranskärlssjukdom, slaganfall etc. De gör ett par påståenden jag vill kommentera. De utgår från att minskat saltintag skulle sänka blodtrycket hos ”alla”, och skriver att ”[d]et har alla nytta av för risken för hjärtinfarkt och stroke minskar med lägre blodtryck genom hela blodtrycksregistret”. Om deras påståenden om blodtryckssänkning och riskförändring stämmer, i vilken mening har ”alla” i detta fall nytta av att tillhöra en kategori med lägre frekvens av t.ex. slaganfall? Det kan ju inte vara så att det faktiska utfallet alltid förbättras, eftersom många aldrig drabbas av slaganfall i vilket fall som helst. Menar de att det finns en positiv förväntad nytta (värdet av möjliga utfall vägda mot sannolikheter) av omedelbart sänkt blodtryck för alla? Ja, gäller det t.ex. unga människor med lågt blodtryck, som i nuläget har mycket låg risk för slaganfall, men kan råka ut för besvär relaterade till lågt blodtryck?

De hänvisar också till Finland, som i början av 90-talet införde bestämmelser om saltinnehåll i industriproducerade livsmedel, och skriver att saltintaget där sedan dess nästan halverats, från 14 till 8 gram/dag, och att ”dödligheten i i hjärtattacker och stroke minskat med uppemot 80 procent i åldrarna under 64 år”. De ger inga källhänvisningar för påståendet. Sedan årtionden tillbaka har vi haft minskande dödstal i kärlsjukdomar i de flesta västländer. De två första diagrammen nedan visar överdödligheten i kranskärlssjukdom och slaganfall i Finland och Sverige 1989 jämfört med 2007. I vissa låga åldersgrupper, där kurvorna blir väldigt hackiga p.g.a. få dödsfall (speciellt i den finska befolkningen, som är mindre än den svenska), kan man se att dödligheten i Finland 1989 var mer än fem gånger så hög som 2007, men generellt är minskningarna betydligt mer modesta, också i åldersgrupperna upp till 60–64 år. Betoningen i deras påstående bör alltså läggas på ”uppemot”.

Dödligheten i både kranskärlssjukdom och slaganfall har som synes minskat påtagligt även i Sverige, som alltså inte infört några motsvarande bestämmelser, och enligt siffror som ges i artikeln verkar ha ungefär samma saltintag som Finland innan bestämmelserna infördes. När det gäller slaganfall verkar den relativa minskningen mer uttalad i Finland, men det är svårt att se något sådant mönster för kranskärlssjukdom. I de två nedre diagrammen visar jag också logaritmerna av dödstalen för kvinnor och män i Finland och Sverige 2007. Som synes har Finland i flera fall dessutom fortfarande högre dödstal än Sverige, bl.a. när det gäller slaganfall i yngre åldrar och kranskärlssjukdom bland män.

Uppdatering 30 december: Har hittat en förklaring till de finska dödlighets- och saltintagstrenderna. De gäller en betydligt längre tidsperiod än vad som uppges i DN-artikeln, se nytt inlägg.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar kvoten av dödligheten för kvinnor och män i 5-åriga åldersintervall, från 30–34 år, i Sverige och Finland 1989 och 2007 och ln-transformerade dödstal 2007 (kranskärlssjukdom, ICD-9-kod: 410–414, ICD-10: I20–I25, slaganfall, ICD-9: 430–438, ICD-10: I60–I69). Statistik tillgänglig via WHO.

(1) Aurell, M., Persson E., DN Debatt 2010-12-24, http://www.dn.se/debatt/med-mindre-salt-i-maten-blir-vi-mycket-friskare

4 kommentarer:

kervennic sa...

Salt is a poison. It is absorbed by animals in extremely small amount (1-max 2 g a day). It is used as such to preserve food from bacteria and any living organisms. It does not take a Phd in medecine to understand that swallowing such levels of salt, which has never occurred in human diet before is probably very unhealthy. Besides the science is now pretty strong and the only people to show dubious contradicting figure are all coupled to the salt industry.
I am myself french, suffering from blood pressure, but fight it with exercise and diet (no medecine ever worked on me, i have been a real guinea pig and can say: they are bullshit for many patients and have extremely strong side effects).
In france one scientist has been investigating thoroughly the link between salt and morbidity and was spied by secret service (we have a lot of agro industrry). All the story finally went in the media and every concerned person unsderstood the importance of the issue.

We do not need this process food. It is bad for human, an agression to human taste and cuisine (this is why they need salt and sugar, it otherwise tastes like real shit) and moreover an environemental catastrophy (processing, transportation, packaging).

Let's get rid of this useless slave driving industry and learn cooking at school. Cooking is relaxing, healthy and an extraordinary mean to bing people together. Off course it goes against the protestant capitalist approach of life, where human is a performing social robot. But this approach, which has none its apotheosis during the nazi era, is also approaching its end,

Karl sa...

Well, I am not questioning Aurell's and Persson's central claims regarding high salt intake as a risk factor for hypertension (and related vascular diseases), or the high salt content in industrial foods; I was just commenting on their notion of individual utility, and their example of the reduction of vascular mortality in Finland.

Björn sa...

Hej Karl.

Jag uppskattar dina pedanterier :-)

Du kan vara intresserad av denna om du är intresserad av saltintag eller politiken bakom våra kostråd.

http://www.junkscience.com/news3/taubes.html

Karl sa...

Tack för uppskattningen och länken.