Tillgången till internationella data för sjuklighet är ännu mer ofullständig än tillgången till motsvarade data för dödlighet. Även om det finns tillgängliga data över sjuklighet, kan det hända att de inte ger en rättvisande bild av belastningen av sjukdomsframkallande, eller påskyndande, faktorer i befolkningen i stort, eftersom åtgärder inom sjukvården kan minska sjukligheten bland personer som redan drabbats (s.k. sekundärprevention). I den svenska hjärtinfarktstatistiken, som bygger på samkörning av register för dödsorsaker och sjukhusvård, finns numera data över förstagångsfall i akut hjärtinfarkt (definierat som sju år utan infarkt), vilket väl är tänkt att kompensera för sådana faktorer, men det är möjligt att det ändå uppstår snedvridning om folk som inte haft hjärtinfarkt behandlas för andra yttringar av kranskärlssjukdom, som kärlkramp eller hjärtsvikt.
torsdag 23 juni 2011
Omöjligt är det inte
För tre veckor sedan skrev jag här om problemen med att hålla uppslagsverk uppdaterade, och jag gav som exempel NE:s artikel om ateroskleros (den viktigaste typen av åderförkalkning). Men kanske var den bild som förmedlades i inlägget något överdrivet pessimistisk. En ämnesredaktör för NE hittade nämligen mitt inlägg och meddelade i en kommentar att hon skulle låta en expert se över artikeln. Efter litet mailväxling och ytterligare expertkonsultationer har redaktionen nu låtit ta bort de föråldrade uppgifterna om internationella skillnader i dödlighet i kranskärlssjukdom. Uppgifterna låg i ett stycke om riskfaktorer för ateroskleros, och som de var inne på i de svar jag fick, är väl dödligheten i kranskärlssjukdom i ett land i dagens värld inte något speciellt bra mått på landets belastning av faktorer som påverkar risken att drabbas av kranskärlssjukdom, eller för aterosklerotiska sjukdomar generellt. Rika länder i västvärlden har tillgång till utvecklad sjukvård, som gör miljön gynnsam för överlevnad vid aterosklerotiska sjukdomar. Detta innebär att länderna kan ha låga dödstal, med hänsyn taget till befolkningens åldersstruktur, även om belastningen för riskfaktorer är hög.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja det var väl bra jobbat av NE!
Ja, det måste jag säga. Nu är både hänvisningarna till 10-faldiga skillnader och till industrialiserade länder borta.
Det var inte illa att de faktiskt ändrade det!
Nej, även om det var små ändringar textmässigt.
Skicka en kommentar