Vi ser för det första att det finns starka Kendallkorrelationer mellan dödligheten i andra tumörsjukdomar i både den yngre och äldre gruppen och dödligheten i bröstcancer i närliggande, men inte avlägsna åldersgrupper. Dessutom finns tydlig positiv korrelation mellan dödligheten i bröstcancer i intervallen 45–59 år och dödligheten i kranskärlssjukdom i åldern 40–44 år och mellan bröstcancerdödligheten i intervallen 50–59 år och dödligheten i slaganfall i åldern 40–44 år. Däremot finns negativa korrelationer mellan alla fyra grupperna för kärldödlighet och dödligheten i bröstcancer i hög ålder.
Detta verkar till stor del vara i linje med att allmänt mindre gynnsamma miljöer präglas av hög cancerdödlighet i låg ålder, men inte nödvändigtvis i hög ålder. Folkhälsorapport från 2009 (1) pekar i samma riktning när det gäller olika grupper bland svenska kvinnor. Där visas dels ett positivt samband mellan utbildningsnivå och livslängd hos båda könen, dels en högre dödlighet i bröstcancer bland lågutbildade kvinnor i åldern 45–59 år, men inte i åldern 60–74 år. I den internationella jämförelsen finns dock inga starka positiva samband mellan bröstcancerdödlighet före 45 års ålder och dödligheten i andra sjukdomstillstånd. Vad kan det bero på?
Ja, en sak som kan spela in är samplingsfel till följd av lågt antal döda i de låga åldersgrupperna, speciellt de allra lägsta. Det kan också vara så att det finns olika varianter av sjukdomen, som är dominerande inom olika åldersgrupper, och att det komplicerar sambandet mellan ålder och dödlighet (2). I (1) påpekas också att det finns ett komplext samband mellan barnafödande och bröstcancer. Risken minskar på lång sikt bland kvinnor som fött barn, men den är förhöjd de första åren efter förlossning. I befolkningar i mer gynnsamma miljöer med hög livslängd (t.ex. folk i höginkomstländer eller högutbildade inom olika länder) tenderar kvinnor att föda fler barn i 30–40-årsåldern – speciellt skaffar de sig oftare första barnet då, snarare än tidigare, när basrisken för bröstcancer är mycket låg. Detta kan bidra till ökad risk för bröstcancer mellan 30 och 45 års ålder. Den kan vara aggressiv och svårbehandlad trots tidig upptäckt och då också medföra ökad bröstcancerdödlighet i denna åldersgrupp, trots en allmänt gynnsam miljö.
Diagrammet (klicka för förstoring) visar Kendalls τ-korrelation mellan dödligheten i bröstcancer (ICD-9 174, ICD-10 C50) i åldersgrupperna på x-axeln och dödligheten i andra dödsorsaker (kranskärlssjukdom, IHD: ICD-9 410–414, ICD-10 I20–I25; slaganfall: ICD-9 430–438, ICD-10 I60–I69; andra tumörsjukdomar: ICD-9 140–239, ICD-10 C00–D48, utom bröstcancer enligt ovan) i åldersgrupperna 40–44 och 75–79 år, för kvinnor i 47 befolkningar 2005. Data tillgängliga via WHO. Beräkningar gjorda med R (3) och Excel via RExcel (4). |
(1) Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen 2009, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
(2) Riggs, J.E., Longitudinal Gompertzian analysis of breast cancer mortality in the U.S., 1962-1987: demonstration of a disorder displaying complex deterministic mortality dynamics, Mech Ageing Dev. 1991, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1745070
(3) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org
(4) Baier, T. och Neuwirth, E., Excel :: COM :: R, Computational Statistics 2007, http://www.springerlink.com/content/0943-4062/22/1/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar