Näsa för virus

Det är inte ovanligt att folk drabbas av influensaliknande sjukdom (ILS) även när det inte pågår någon spridning av influensavirus. Vilka typer av mikroorganismer är det som ligger bakom då? Nyligen har det publicerats några studier baserade på provtagning av personer med influensasymptom i samband med pandemiutbrottet 2009, som till stor del inföll utanför normal influensaperiod. I en studie publiceras resultat från analys av 940 prover från personer som sökt vård för ILS i New York från maj 2009 till maj 2010 (1). Proverna har analyserats för 13 olika virus, och åtminstone ett virus hittades i 52 procent av proverna. Det vanligaste virusfyndet var influensa A, som hittades i 21 procent av proverna. Rhinovirus var nästan lika vanligt och hittades i 20 procent. Rhinovirusfynd förekom varenda månad, men de toppade i oktober 2009. Ingen av de övriga 11 virustyperna hittades hos mer än 3 procent för perioden som helhet, men enterovirus 68, som är närbesläktade med rhinovirus, hittades i en betydande andel av fynden från september och oktober 2009.

I en annan studie redovisas 413 prover från personer som sökt vård för influensasymptom vid två franska sjukhus under vecka 35–44 2009 (2) – en period som normalt är i princip fri från cirkulerande influensavirus i tempererade regioner på norra halvklotet. I 68 av proverna hittades den pandemiska A/H1N1 2009, och i 213 av de övriga proverna hittades andra virus och bakterier. Här var rhinovirus dominerande; i 119 prover hittades enbart rhinovirus, och i ytterligare 22 hittades virus av denna typ i kombination med A/H1N1 eller andra organismer. Olika typer av parainfluensavirus hittades också ensamma i 45 fall och tillsammans med andra organismer i 27 fall. Adenovirus (som de inte testat för i (1)) hittades också i 20 prover, men inga andra organismer i mer än 6 prover. Det gick inte att hitta några skillnader mellan personer med A/H1N1 och personer med andra organismer som grupp med avseende på symptom, annat än personer med A/H1N1 mer sällan hade svalgkatarr.

I en tredje studie har forskarna tittat på 1192 patienter på sjukhus i Rhode Island som testats för luftvägsvirus under toppen för pandemiutbrottet, i oktober till december 2009 (3). Det är en period då aktiviteten av influensavirus i de nordtempererade zonerna fortfarande brukar vara relativt låg. I den slutliga analysen inkluderades 615 patienter, som var positiva för precis ett virus. Bland dessa hade 291 A/H1N1 2009. Det näst vanligaste var rhinovirus, med 207 fall. Därnäst kom RS-virus med 45 fall, varav 38 var barn under 5 år; dessa virus brukar överlappa med influensa när det gäller säsongsbundenhet, och är kanske ingen trolig orsak till influensasymptom utanför vintersäsongen. Det gick att hitta vissa skillnader när det gäller symptom; bl.a. var folk med A/H1N1 mer benägna att ha feber och halsbesvär (stick i stäv med (2)), men t.ex. feber (som brukar vara ett nödvändigt villkor i olika definitioner av ILS) förekom även hos 70 procent av patienterna med andra virus.

Alla tre studierna pekar alltså på rhinovirus som viktig orsak till influensasymptom utanför normal influensasäsong. Det är små, enkla virus, där det finns åtminstone ett hundratal olika serotyper, som inte alltid behöver ge någon korsvis immunitet. De har länge varit erkända som en av de dominerande orsakerna till lättare förkylningar året runt. En delförklaring till att deras evolutionära framgång kunde kanske vara att infektioner oftast ger upphov till lätta symptom, så att infekterade sprider smittan ute i samhället i stället för att hålla sig hemma. Men även om risken att få ILS vid rhinovirusinfektion är låg jämfört med andra virus, som influensavirus och adenovirus, kanske de ändå står för en betydande del av alla ILS-episoder, just därför att de är så vanliga.

Finns några realistiska möjligheter att stoppa spridningen av dessa virus? Vaccin finns inte idag, och innebär svårigheter, p.g.a. det stora antalet serotyper, om man inte på något sätt kan rikta in sig på oföränderliga delar av viruset, som man nu diskuterar när det gäller influensa. Rhinovirusinfektioner förekommer året runt, och verkar ofta toppa tidigt under hösten, vilket kan tyda på att ökning av D-vitaminnivåer inte skulle ha speciellt stor effekt på dessa infektioner (se mitt inlägg här den 26 februari). Att alla skulle stanna hemma så fort de kände av förkylningssymptom är uppenbart orealistiskt. Det verkar som rhinovirus åtminstone till en del sprids via händerna, och en allmänt iakttagen god handhygien kanske skulle bromsa överföringen av virus tillräckligt mycket för att spridningen inte skulle kunna upprätthållas. Men hur realistiskt är det?

(1) Tokarz, R, m.fl., Longitudinal molecular microbial analysis of influenza-like illness in New York City, may 2009 through may 2010, Virology Journal 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21658237

(2) Schnepf, N. m.fl., High Burden of Non-Influenza Viruses in Influenza-Like Illness in the Early Weeks of H1N1v Epidemic in France, PLoS One 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21858150

(3) Chan, P.A. m.fl., Distinguishing Characteristics between Pandemic 2009–2010 Influenza A (H1N1) and Other Viruses in Patients Hospitalized with Respiratory Illness, PLoS One 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21949746